Prey for the Devil 2022

Skräck
USA
93 MIN
Engelska
Prey for the Devil poster

Synopsis

Enligt riktiga rapporter från Vatikanen har fallen av demonisk besatthet ökat avsevärt de senaste åren. Som svar har den katolska kyrkan i hemlighet återöppnat skolor för exorcism för att utbilda präster i den heliga riten. Denna rysare utspelar sig på en av dessa skolor som ses som människans sista försvarslinje mot den eviga ondskans makter.
Ditt betyg
2.5 av 2 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
Prey for the Devil
Biopremiär
2 november 2022
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
SF Studios
Ålder
15 år
Längd

Recensent

Jonna Vanhatalo

1 november 2022 | 17:50

Förutsägbart om besatthet och barndomstrauma

RECENSION. ”Prey for the Devil” är på flera sätt en ganska klassisk exorcistfilm. Den skrämmer emellanåt, och filmens jump scares är, om än förväntade, effektiva. Samtidigt känns filmen i sin helhet inte tillräckligt nytänkande för att engagera, även om den bitvis ändå är hyfsat underhållande.
Det är en otacksam uppgift att göra en rysare om fenomenet besatthet och djävulsutdrivning, med tanke på att den bästa filmen i genren gjordes redan 1973. William Friedkins ”Exorcisten” har sedan dess ohotat fått inneha topplaceringen, och får ha den alltså fortsatt. Samtidigt är det ju lite kul att man försöker blåsa nytt liv i gamla beprövade grepp, och detta är väl ett försök gott som något. Frågan är om det blir mer än det? Och jag är högst tveksam.
 
”Prey for the Devil” handlar om Ann, en ung, katolsk nunna som inget hellre vill än att lära sig om exorcism. Men det är en traditionellt mansdominerad sysselsättning, och även om hon på nåder får delta i undervisningen, blir hon inte riktigt accepterad av de manliga studenterna. Hon har dock en gåva och inte minst en bakgrund som gör henne lämplig att utöva den ofta farliga konsten att konfrontera övernaturlig ondska. När så 10 åriga Natalie (Posy Taylor) blir inlagd av sin mamma, på grund av misstänkt besatthet, tyr hon sig till Ann som tar flickan under sina vingar, fast besluten att befria henne.
 
I filmen måste Ann möta även sina egna barndomstrauman och minnen av övergrepp. Filmen undersöker kopplingen mellan just trauma och ondska i sin renaste form. Och det blir också stundvis väldigt intressant och  spännande. Jag uppskattar premissen och strävan att försöka skrämma oss genom genom att kombinera rysligheter med tragedier från uppväxten. 
 
Men även om jag kan uppskatta spänningen och det faktum att jag faktiskt blev skrämd några gånger, så finns flera saker som jag får kämpa för att ha överseende med. En är att intrigen aldrig överraskar. Det är förutsägbart och händelseutvecklingarna känns alldeles för simpla. Karaktärerna är dessutom väldigt platta och slutet rent utsagt larvigt. 
 
”Prey for the Devil” är en otäck psykologisk skräckfilm, med kuslig stämning, framförallt om man finner just en slags satanisk stalking skrämmande. Filmen är också välproducerad och fotot snyggt, och även om egentligen inga mästerliga skådisprestationer behövs för att berätta historien, så är det ändå överlag välspelat. Framförallt är Jacqueline Byer som Ann hela vägen trovärdig, och hon driver, i princip helt själv, storyn framåt. Dock har stylisten envisats med att pimpa henne till en väl tillrättalagd och snygg nunna, vilket jag inte kan köpa. De två perfekt friserade hårslingorna som ständigt fladdrar längs med hennes båda kinder hör inte hemma där. Och visst, detta må vara petitesser i sammanhanget, men de stör likväl. Nästan mer än den stundom haltande dramaturgin.
 
Daniel Stamm regisserar och lyckas ändå med bedriften att skapa en atmosfärisk och kuslig stämning, som onekligen genomgående håller oss i sitt grepp. Filmen gör det den ska även om viss logik och karaktärstudier saknas längs vägen. 
 
I slutändan är ”Prey for the Devil” en välgjord film – som övertygar med en relativt spännande om än ytterst förutsägbar historia. Men mest är detta ändå en i grunden rätt slätstruken underhållningsrysare utan skarpare udd. Filmen vill mer än den faktiskt lyckas leverera, men kommer säkert att tilltala tänkta målgrupp, typ tonåringar, fast riskerar samtidigt göra oss mer erfarna skräckfans besvikna.
| 1 november 2022 17:50 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
3
Skräckfilmen “Prey for the Devil” såg jag trailern till under ett annat biobesök och fick intrycket av att det kunde vara en obehaglig film som kunde vara spännande att uppleva på bio. Nu har jag sett filmen och ska med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. Den katolska kyrkan har som svar på de ökande fallen av demonisk besatthet återöppnat skolor för exorcism för att utbilda präster i den heliga riten. På detta andliga slagfält dyker en osannolik krigare upp: den unga nunnan syster Ann (Jacqueline Byers). Trots att nunnor är förbjudna att utföra exorcism, upptäcker en professor syster Anns gåvor och går med på att utbilda henne. Tillsammans med sin studentkollega fader Dante (Christian Navarro) kämpar hon för en ung flickas själ (som syster Ann tror är besatt av samma demon som plågande hennes mor för många år sen), och upptäcker snart att djävulen har fått henne dit han vill och han vill komma in. Besatthet av demoner och djävulsutdrivning är ett tema som har behandlats i åtskilliga skräckfilmer och egentligen är det ingen film som riktigt har lyckats lika bra som kultklassikern “Exorcisten” ifrån 1973. Har man sett en skräckfilm på det temat så känns det lite som att man har sett alla. Det är samma procedur varje gång. Ett barn blir besatt. Man får se barnet klättra på väggar och göra andra övernaturliga företeelser för att sedan få hjälp med att bli av med demonen som har barnet i besittning. Så är det även i den här filmen. Så direkt överraskad blir man inte eftersom filmen “Prey for the Devil” på så vis är ganska förutsägbar. Dock har den snyggt foto. Effekterna är även snygga och karaktärernas demoniska utseende när när de blir besatta ser inte överdrivet overkliga ut som i flertalet skräckfilmer som görs idag. Och CGI effekter är inget som överanvänds. Storyn är ganska intressant där man får följa den unga nunnan som får möta sina barndomstrauman för att kunna handskas med den ondska som väntar henne som blivande exorcist. Det upplägget gör filmen lite intressant och är det som ger den styrka, Men som sagt så blir det hela ändå ganska förutsägbart om man tidigare har sett många filmer om exorcism. Lite märkligt känns det dessutom att nunnan som är filmens huvudkaraktär bär läppstift och annan make up. Att vara sminkade är inte direkt något som brukar känneteckna nunnor. Så sammanfattningsvis så är inte filmen någon höjdare direkt. Det finns en del obehagliga scener och stunder då man hoppar till biostolen. Och Jacqueline Byers gör bra ifrån sig i rollen som Sister Ann. Men bättre filmer har gjorts på det här temat. Så mitt slutgiltiga betyg landar på en svag trea av fem möjliga. Något mer nyskapande om exorcism hade jag förväntat mig.
Läs mer