Lilla mamma 2021

Efter festivalvinster, kritikerhyllningar och ett oväntat stort internationellt genomslag med “Porträtt av en kvinna i brand” kändes det som att Céline Sciamma hade hela filmbranschen för sina fötter. Men istället för en Hollywood-debut eller annan storsatsning tog den franska regissören ett steg tillbaka för att göra sin kanske mest småskaliga film hittills i karriären.

 

“Lilla mamma” är en intim berättelse om åttaåriga Nelly som följer med till sin mammas barndomshem efter att hennes mormor har gått bort. När föräldrarna är upptagna med att packa ihop huset passar Nelly på att utforska bakgården och skogen intill, där hennes mamma brukade leka som barn. I skogen träffar hon en jämngammal flicka som ser precis ut som hon själv – och heter Marion, precis som hennes mamma.

 

Med ett barns fantasi som grund väver Sciamma ihop ett lika förbryllande som förundrande drama om familjeskap och sorgehantering. Tid och rum löses upp när generationer förenas och fantasi möter minnen. Det är ett onekligen intressant koncept, som lika gärna skulle kunna legat grund för en science fiction-film. Istället utforskar Sciamma det helt på sitt egna sätt, genom att uppleva istället för att upplysa.

 

Tankarna förs överraskande nog till den japanske animationsmästaren Hayao Miyazaki och hans filmer hos Studio Ghibli. I Sciammas skogar finns kanske inga talande djur eller mytologiska varelser, men hon använder sig av samma typ av magisk realism som återfinns i Miyazaki-verk som “Min granne Totoro”, “Spirited Away” och “Kikis expressbud”. Även kärleken och förståelsen för barnet och dess känslospektra förenare de två filmskaparna – och det är en lika brådkommen som vacker fusion.

 

Det här är Céline Sciamma på sitt allra mest kärleksfulla, men också lågmälda, humör. Det är en förhållandevis enkel och avskalad berättelse, som klockar in på blott 72 minuter, men ändå känns den storslagen i sin pricksäkra humanism. Även om “Lilla mamma” inte väcker fram den känslostorm eller bländar med magiska bildrutor som “Porträtt av en kvinna i brand”, är det tydligt att Sciamma går från klarhet till klarhet.