Nathalie 2011

Romantik Komedi
Frankrike
108 MIN
Svenska
Franska
Nathalie poster

Synopsis

Nathalie är inte längre säker på någonting. Ena stunden var hon lyckligt gift, hade en lysande karriär och var övertygad om att framtiden var ljus. Men allt förändrades i ett ögonblick när hennes man dog i en bilolycka och hela hennes värld vändes upp och ner.

Tre år senare sörjer hon fortfarande samtidigt som hon desperat kämpar för att gå vidare – vilket leder till en impuls att kyssa sin svenske arbetskollega Markus. För Nathalie är det bara en kyss men för Markus är det ögonblicket då han blir hals över huvud förälskad i henne.
Ditt betyg
2.8 av 39 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
La Délicatesse
Biopremiär
6 juli 2012
DVD-premiär
7 november 2012
Språk
Svenska, Franska
Land
Frankrike
Distributör
Noble Entertainment
Åldersgräns
Barntillåten
Längd

Recensent

Andreas Samuelson

20 april 2012 | 12:01

Tautous romans med den svenske nörden

Fransmännens fördomar om den svenske mannen sätts på sin spets i denna söta, lilla romcom där Audrey Tautous charm matchas väl av François Damiens rara, blågula klant. Men en välbekant story och övertydliga metaforer gör resultatet ojämnt.

Under filmens historia har Hollywood ständigt skildrat svensken som blond, blåögd (och i kvinnornas fall) storbröstad med namn som Olav och Inga, fram till nyligen då hemgjorda, deppigt mörka produktioner som "Män som hatar kvinnor" och "Låt den rätta komma in" hittat till filmmecka och gett en ny, kanske inte helt smickrande bild. Nu ger fransmännen sin version, åtminstone av den svenske mannen och det är en roande om än överdriven stereotyp.

Huvudperson är dock Tautous titelkaraktär som nygift och nyanställd på ett svenskt företag förlorar sin man i en olycka och gräver i sorgen ner sig i arbetet. År senare, som kylig karriärkvinna, börjar hon uppvaktas av fumliga, svenska kollegan Markus (Damiens) och oväntat tycke uppstår mellan de omaka parterna, vilket inte uppskattas av alla.

Som svensk publik är det svårt att inte lägga fokus på detaljerna kring Markus, en väldigt tydlig representation av svensken. Förutom att han är stor, osäker och tunnhårig tönt med dålig hållning och usel klädsmak (han har ryggsäck på sig till jobbet och sover i en fantastiskt osexig pyjamas) så pratas det mycket om svenskt beteende och kultur (i en underbart bisarr scen gnäller Markus mamma om hans antal burkar sill i skafferiet). Poängen är dock att Markus inte passar in i denna sexiga, välklädda och champagnedrickande miljö.

Rent teoretiskt skulle Markus kunna tillhöra vilken nationalitet som helst utanför Västeuropa - det handlar främst om kulturkrocken mellan den sensuella, överlägsna kvinnliga chefen och den tafatta, oattraktiva utlänningen, och reaktionerna på deras romans. Den svartsjuka chefen går över gränsen med trakasserier och hot medan bästa väninnan smyger in syrliga kommentarer. Det är stundtals roligt men samtidigt tragiskt hur dessa pyrande känslor inte får utvecklas i fred.

Dessvärre har vi sett historien mellan den fagra kvinnan och den klumpiga nörden otaliga gånger, även om karaktärerna får desto mer kött och blod här än i valfri Hollywood-rulle. Nathalies liv som sörjande änka hamnar också lite i skymundan och blir en outvecklad sidohistoria. Jag letar efter en poäng i berättelsen men har lite svårt att finna den.

Däremot är våra huvudrollsinnehavare suveräna. Det är fin kemi mellan dem, Tautou är pålitligt sympatisk utan att mjölka sin "Amelie"-charm men Damiens (som senast sågs i en minnesvärd biroll i underskattade "Heartbreaker") stjäl filmen med sitt känsliga porträtt av en ensam romantiker och lyckas göra Markus till en ärlig och trovärdig figur med värdighet, samtidigt som han komiska tajming passar perfekt till repliker som "Jag skulle kunna åka på semester i ditt hår". Skådespeleriet skapar en myspysig stämning som gör filmen sevärd.

| 20 april 2012 12:01 |