Måndag hela veckan (1993)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Phil Connors är självsäker, självgod och (enligt honom själv) Pittsburghs bäste tv-meteorolog. På ett uppdrag att bevaka den årliga "Groundhog Day"-festivalen i staden Punxsutawney vaknar han en morgon och upptäcker till sin fasa att samma dag utspelar sig om och om igen, utan att han kan göra någonting åt det.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: MåNDAG HELA VECKAN

Kul och tänkvärt
Det blir roligt när Bill Murrays karaktär Phil genomlider samma dag om och om igen i ett försök att få till den rätt. Filmen om upprepning blir tyvärr väl långrandig mot slutet. Men trots det är den en mycket välspelad och underhållande dramakomedi som roar för stunden men väcker tankar ett bra tag efteråt.

Den bittre och cyniske meterologen Phil åker för femtioelfte gången i rad till den lilla staden Punxsutawney för att därifrån rapportera om ortens årligen återkommande stolta dag Groundhog Day. Efteråt har han bråttom hem fast kommer ingenstans på grund av en snöstorm. Nästa morgon vaknar han upp på hotellet igen och märker till sin fasa att gårdagen är tillbaka och att det åter är dags för Groundhog Day.

Bill Murray är verkligen lysande som den burduse och buttre Phil. Dämpat nedlåtande bränner han av sina repliker med exakt komisk timing. Och det går inte att inte tycka att han är kul. Just för att han inte alls verkar bry sig om att försöka vara det. 
Andy McDowell spelar Phils kollega Rita och gör sin paradroll som den väna och bedårande kvinnan som mannen vill ha, rättvisa. Men i jämförelse med Murray känns hon, inte helt förvånande, ganska så trist. Dels såklart på grund av just Murrays förmåga att sno all uppmärksamhet, men också för att filmen helt enkelt handlar om hans karaktär Phil och dennes vedermödor i sin nya vardag. Samtidigt som Rita i sin tur är dömd till att inte göra så mycket annat än reagera på hans tilltag.

Manuset är mycket fyndigt och tillåter flera roliga och tänkvärda svängar. Det finns en djupare och mer allvarlig botten till historien som handlar om den hårda insikten att den enda man kan förändra är sig själv. Men innan Phil kommit på detta får vi följa honom under hans enda dag när han kolesterol- och sockerchockar kroppen, raggar och ligger och till sist börjar testa självmord på det påhittigaste av sätt.

Även om karaktären är rolig och situationerna han hamnar i väldigt komiska, så hade jag kanske önskat att man skruvat till humorn ett antal varv. Utrymme till det finns men nyttjas inte riktigt. 
Det blir istället mycket upprepande efter ett tag. Kanske är det inte så konstigt att en film om just upprepning känns något tjatig, men då budskapet står klart rätt tidigt blir stora delar av filmens senare del trötta understrykningar av detta. Mitt intresse svalnar och även om det glöder till igen, är det då dags att knyta ihop säcken. Slutet som följer blir aningen forcerat och alldeles för gulligt.

Men för den originella storyn och den briljanta Bill Murrays skull är ändå "Måndag hela veckan" absolut värd att se. Under veckans alla dagar. Och, i filmens anda, möjligen se om igen efter det.

Mycket bra film!
Om ni vill se mina videorecensioner kan ni klicka på nedan länk: https://www.youtube.com/user/gunlis1/videos Väderleksreportern Phil är en dryg och bitter person som inte är speciellt förtjust i sitt jobb. Det blir inte bättre av att han, för den 300:e gången tvingas åka till en stad för att göra ett reportage om deras lokala vinterevenemang. Ångesten kommer flygande som ett murmeldjur när Phil upptäcker att han vaknar på morgonen därpå för att uppleva samma dag om, och om igen… En fin film med ett rörande budskap! Efter att ha sett ”Edge of Tomorrow” eller ”Edge of Tom.” som förkortningen blir (läs min recension här) :) så var jag bara tvungen att se ”Groundhog Day” eller ”Måndag hela veckan” som den heter på svenska. Även om filmernas knorr eller upplägg bygger på samma sak så är filmerna totalt olika varandra :) Om någon skulle förklarat känslan i ”Måndag hela veckan” skulle de räckt med att hen sagt: Det är en romantisk dramakomedi där Bill Murray (Peter Venkman i ”Ghostbusters”) spelar huvudrollen och filmen är regisserad av Harold Ramis (han som spelar Egon i ”Ghostbusters). För mig skulle detta inte ha blivit negativt utan endast positivt :) Den här filmen var väldigt charmig, Bill Murray passar utmärkt som en dryg reporter som är bitter över livet. Även förvandlingen som hans karaktär genomgår skildras på ett utomordentligt vis. Det är svårt för mig att förklara, men oavsett vilken roll som Bill Murray än gör så känns allt han gör så behagligt och enkelt. Det känns liksom som att jag bara ”flyter med i berättelsen” där han är styrman :) Det fanns en del vändningar och knorrar men de kändes lite förutsägbara. Detta är inget jag tar med i bekantingen när jag sätter mitt betyg då filmen har ett par år på nacken, och det vore väldigt orättvist att döma filmen på grund av att den kändes utdaterad. Nej men den här filmen var söt, välspelad och rörande. Om ni inte har sett den: gör det :)
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Kalis
Helt okey film tycker dock att Bill Murray spelar samma figur i de flesta av hans filmer. Dock en helt okey 3/5
Hedda89
"According to the director of "Groundhog Day," Bill Murray's character was stuck in his time loop for 30-40 years."
magiul
Kul kuriosa. Antar att de ville åt känslan man har på en måndag.
Visa fler (23)

Veckans populära filmer

Visa fler