Jussi i våra hjärtan (2011)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Han var Jussi med svenska folket. Han var grabben från Stora Tuna som med sin fantastiska röst erövrade en hel musikvärld. Den 2 februari 2011 skulle Jussi Björling ha fyllt 100 år. Lagom till jubileet kommer filmen, en dramadokumentär om den legendariska operasångaren.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: JUSSI I VåRA HJäRTAN

Fegmysig film för fansen
Att göra en dokumentär om ett i ärlighetens namn lite torrt ämne som operasångaren Jussi Björling med sådan charm och humor som denna förtjänar sin cred. Det blir en musikhistorielektion med hög mysfaktor men inte mycket mer än så.

Jussi skulle fyllt 100 år nu i februari men är för yngre publik troligen mest känd som operasångaren från Borlänge som sjöng "Till havs". I Torbjörn Lindqvists dokumentär får vi genom intervjuer med bekanta, fotografier, arkivklipp och lekfullt iscensatta "tillbakablickar" följa hovsångarens unika liv, hur han som ung dalmas tillsammans med sina bröder fostrades av den stränge fadern att sjunga och turnera till hur han knappt myndig blev föräldralös och så småningom fick sitt genombrott på Kungliga teatern och Operan på 1930-talet som även ledde till en internationell stjärnkarriär till att han slutligen dock i en hjärtattack 1960.

Hans barn och kollegor bjuder på fina minnen och anekdoter. Känslan av mormor som berättar historier över en fika på sommartorpet infinner sig och det är i kombination med en handfull idylliska naturbilder allmänt mysigt och trevligt - nästan lite i överkant. För till skillnad från andra mer kraftfulla biografier vågar man inte riktigt peta i de känsliga ämnena. Alkoholismen och kvinnoaffärerna nämns endast i förbifarten och det är endast den ansvarstagande och kärleksfulla maken och fadern det pratas om. Tidigt nämns en ung kärlek som Jussi vid 17 års ålder gör gravid - kvinnan och barnet försvinner, både ur filmen och Jussis liv och nämns inte mer.

Filmen, och troligen filmmakarna, vill förbli respektfulla mot Jussis minne men hanteringen känns snarare feg och naiv, och konsekvensen är att filmen försvagas och blir en aning anonym. Bristen på smärta och svärta gör att den ofta liknar en SVT-dokumentär. Inte att det är något ont men när man stolt öppnar boken om en sådan musikalisk legend och historisk svensk som Jussi är på vita duken önskar man en mer personlig, avklädd vinkel. Man berättar att Jussi ogillade kändislivet och ville förbli privat. Tyvärr blir han alldeles för privat i en dokumentär som är mer ett fint minne än en ingående biografi. Men är man ett Jussi-fan är det naturligtvis ett måste; biobiljetter i födelsedagspresent till mormor och morfar är givet.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Senaste kommentarer
anderton
Bra recension. Ungefär mina tankar. På slutet. Hans brytning med regissören sades det att "han aldrig blev sig lik igen". Varför då? Det får vi inte veta.

Veckans populära filmer

Visa fler