Gainsbourg - ett legendariskt liv 2010

Drama Biografi Musik
Frankrike
135 MIN
Franska
Gainsbourg - ett legendariskt liv poster

Synopsis

"Gainsbourg" visar en glimt av den franske sångaren Serge Gainsbourgs liv. Han föddes som Lucien Gainsburg och växte upp i det nazistockuperade Paris på 40-talet. Vi får följa hans väg genom tiden som sångare/kompositör under 60-talet fram till hans död vid 62 års ålder.
Ditt betyg
3.4 av 54 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Info

Originaltitel
Gainsbourg (Vie héroïque)
Biopremiär
9 april 2010
DVD-premiär
11 augusti 2010
Språk
Franska
Land
Frankrike
Distributör
SF Film
Ålder
7 år
Längd

Recensent

Lisa Olsson

3 april 2010 | 14:58

Utflippat om musikrebell

Joann Sfars film om den franske musikern Serge Gainsbourg är i början väldigt fängslande men tappar tyvärr fokus och håller inte riktigt hela vägen. Den stora behållningen är skådespelarna som spelar Gainsbourg, både som barn och vuxen. Och förstås den fantastiska musiken.

"Gainsbourg - ett legendariskt liv" är Joann Sfars regidebut men att han ändå är van vid att berätta med bilder råder det ingen tvekan om. Han är nämligen serietecknare vilket också märks i filmen i allt ifrån inledningstexterna till de bisarra figurer som dyker upp i berättelsen.

I filmen får vi följa Serge Gainsbourg från att han växte upp i en judisk familj i ett naziockuperat Paris och hette Lucien Ginsburg tills att han blir en rebellisk popikon och senare en alkoholiserad föredetting. Och det är helt klart den första delen som känns mest intressant. Här får vi se hur han blev den han blev. Hur han redan som liten har komplex för sitt utseende men ändå tar sig fram som en charmig och världsvan liten kille. Kacey Mottet Klein som spelar honom som barn gör ett riktigt bra jobb. Vilket även Eric Elmosnino som spelar den vuxne Gainsbourg gör. Dessutom har han en fantastisk röst som han tydligen inte visste om själv. Det är han som sjunger de flesta av låtarna i filmen.

Som sagt var så är det inte skådespelarna det är fel på. Storyn om musikrebellens galna liv är förstås också intressant men ju mer känd han blir desto mindre djup har filmen. Serge Gainsbourg förvandlas mer och mer till en svinig man. Men vad hände på vägen? Varför gick det så illa?

Regissören har skapat ett alter ego till Serge Gainsbourg som dyker upp med jämna mellanrum. En surrealistisk figur som är en slags karikatyr av Serge Gainsbourgs speciella utseende. Han får stå för allt det onda som Gainsbourg gör, han är som djävulen på axeln som säger till Gainsbourg att vara otrogen och dricka för mycket. Greppet med ett alter ego för att visa Serge Gainsbourgs personlighet fungerar inte riktigt. Nu blir det snarare så att han verkligen kan bete sig som ett svin och dessutom ha någon annan att skylla på. Fantasifigurerna och de mystiska inslagen gör att filmen flippar ut för mycket emellanåt.

Men filmen innehåller också många fina scener. Hur han äntligen får komma till ro med Jane Birkin, utomordentligt spelad av Lucy Gordon och hur han hela tiden är väldigt gullig mot sina föräldrar även när han blir känd och skaffar sig flickvänner som Brigitte Bardot. Mästerregissören Claude Chabrol finns också med i härlig scen i rollen som skivproducent som Serge Gainsbourg spelar upp sin berömda låt "Je t'aime... Moi non plus" för. Det är en skön blandning av chock inför låtens text och girighet när skivproducenten inser hur mycket pengar han kan tjäna på den.

Man inser att kändisskapet stiger Serge Gainsbourg åt huvudet och att han inte kan handskas med uppmärksamheten men man hade ändå velat få en mer genomtänkt analys av det hela. Istället blir han nu bara snuskgubben som frågar unga tjejer om de behöver en pappa och som inte på något sätt tar ansvar eller hålls ansvarig för sina handlingar.

Trots de brister som "Gainsbourg - ett legendariskt liv" har så är det helt klart en sevärd film och särskilt om man gillar hans musik. Joann Sfar har gjort en intressant debut där det finns mycket att hämta men den skulle behöva slipas till.

| 3 april 2010 14:58 |