A Field in England 2013

En bomb slår ned. Ljudet blir plötsligt dämpat, bara ett outhärdligt ringande från en drabbad gestalts öron hörs. På ett fält i England, under det primitiva 1600-talet, pågår ett inbördeskrig där män stupar lite titt som tätt. Whitehead, Trowler, Jacob och Friend är inte är redo att dö för sitt land, kapitulerar och flyr från sina landsmän. O'Neil och Cutler, några lortar som svär med grova dialekter, tillfångatar resten av gruppen och en förhållandevis spartansk handling om trälarskap och jakten efter en skatt vecklas ut. Galenskap utbryter när de hamnar på ett minfält av hallucinogena svampar.

Regissören Ben Wheatley är en av de lovande talangerna som det brittiska filminstitutet valt att satsa pengar på. Tillsammans med makan och manusförfattaren Amy Jump hittade han sin särprägel och nischade in sig på att avdramatisera akten av mord i föregående "Kill List" och campingkalabalik-komedin "Sightseers". "A Field in England" är en otippad uppföljning och en udda krigsskildring där skaparna prövat på att göra en smalare historieskrivning med inslag av fars. Men den nationalistiska prägeln finns fortfarande kvar.

Denna typ av osofistikerad och lågvattenmärkt humor om hemorrojder, könsorgan och att uträtta sina behov, som utspelar sig på landsbygden, visar sig inte vara helt oförenlig med arthousescenen. De vrickade och subtila skämten om den ociviliserade och obarmhärtiga befolkningen, religion, vetenskap och feodalsamhället kolliderar inte med filmens svartvita vyer som till det sublima bildspråket påminner om den stora filmkonstnären Tarkovskijs "Stalker". Kameraarbetet är nyskapande, ljussättning och korrigeringen är fläckfri - det är högt och lågt på samma gång.

Visst blir man betagen av den överväldigande upplevelsen, trots att det är en sadistisk sådan, när blodet skvätter åt alla håll och ger direkta kroppsliga symptom. Trumhinnorna är nära att spricka redan i första akten och blixtsnabba, blinkande bilder tränger in och skickar signaler som får en att tappa förståndet av alla förnimmelser. Det är fokuserat och ultravibrerande, och en vision av vad filmmediet faktiskt har för kapacitet att åstadkomma. "A Field in England" innehåller episka interludium och avslutar med en storslagen final.