Exklusivt med Zac Efron

9 Maj 2014 | 01:01

Partydagarna är över för Zac Efron och Dave Franco

"Jag är klar med det kapitlet. När festscenerna var färdiginspelade var det en stor lättnad."

I bioaktuella komedin "Bad Neighbours" spelar Seth Rogen Mac, en nybliven pappa och husägare som drömmer om ett nytt, stilla liv med sin familj. Drömmen krossas över en natt när han upptäcker att grannvillan ska bli ett frat house, fullt av kåta och partysugna collegegrabbar med Teddy (Zac Efron) och Pete (Dave Franco) i spetsen. Mac ställs inför dilemmat: ska han spela cool och bli polare med gänget, eller förklara krig mot stöket och oljudet?

MovieZines Lotta Zachrisson träffade de "dåliga grannarna" Zac Efron och Dave Franco i New York, för att ta reda på hur deras egna partydagar såg ut, om de är snälla mot sina egna grannar och hur nervöst det var att improvisera mot idolen Rogen.

Såg du rollen som din chans att spela en annan typ av karaktär?

Zac Efron: Absolut. Teddy liknar mig inte alls, det hoppas jag åtminstone. Och jag hade rätt specifik koll på honom. I manuset var han skriven som en riktig skurk. Det fanns många scener där jag och Dave verkligen byggde upp betydelsen av vårt brödraskap, och det bandet som det innebär, och hur ingen kan komma emellan oss. Vi tog det på allvar. Någonting måste ju motivera alla de vilda saker som vi utsätter Seth och hans familj för, för det är riktigt illa. Men sen finns de känslosamma stunderna, som med walkie-talkien som var Nicks (regissören Nicholas Stoller, reds.anm.) idé, där man visar att de här killarna också har en snäll sida. De följer bara en strikt kodex.

Var det så att du specifikt letade efter en annorlunda roll?

ZE: Jag letar alltid efter det som är annorlunda. Den här föll liksom ner i mitt knä. Jag träffade Seth som då filmade "Guilt Trip", och han pitchade in den här idén för mig i sin trailer. Det händer sällan, men några månader senare kom han med ett manus som var riktigt bra. Han ville jobba med mig, vi hade Dave i bakhuvudet och det hände rätt fort. Jag freakade ur, för Seth är typ vår hjälte.

Hur kommer det sig?

ZE: Jag skulle säga att Seth Rogen, för mig som en kille som växer upp med filmer, när jag såg "På smällen" var det första gången som jag identifierade mig med stjärnan i filmen, som var störtrolig och komisk på ett sätt som jag aldrig har sätt. Samtidigt var han riktigt ärlig och jag kände igen många av mina vänner, sättet vi snackar och saker som jag vill säga men inte vågar, det sa han. När jag ser på Seth och han har sina knäppa tankar så vet jag att jag inte är galen, för vi tänker lika.

Filmen har blivit riktigt uppskattad när den har visats på universitet. Hur ser ni på att bli idoler för collegekillar i liknande brödraskap?

Dave Franco: Jag var just på en collegetur runt landet med Chris Mintz-Plasse och Gerard Carmichael, och mottagningen på de olika skolorna var otrolig! Det var helvilt. Vi tre bara kollade på varandra och sa: "De vet väl att Seth och Zac inte är med oss, va?".

Det är många kvicka repliker. Improviserade ni mycket eller stod allt i manuset?

ZE: Det är ett fantastiskt manus och vi höll oss till det, för det mesta. Det funkade i några tagningar men i slutändan var det oundvikligt att vi testade nya saker. Det som är bra med att jobba med så många bra improvisatörer är att det byggs på, och kan svänga åt alla galna håll. Ibland blir det så bra och så ärligt att det förändrar filmens handling lite grann. En av de stora förändringarna som jag var väldigt nöjd med är att det finns mycket mer vänskap mellan familjen och brödraskapet. Det fanns inte från början, inga likheter dem emellan.

DF: Som era Batman-tolkningar.

ZE: Ja, det och Abercrombie-scenen. När vi kommer överens.

DF: Jag var livrädd för all improvisation. Verkligen. Men jag lärde mig snabbt att jag inte behöver vara lika kvick som Seth Rogen. Det kan ingen. Det handlar bara om att slappna av och inse att man kommer att försöka sig på många skämt, de flesta kommer inte att bli roliga, men det är okej. Man kan inte känna sig osäker på grund av det utan bara gå vidare till nästa skämt. Är det en trygg miljö där ingen dömer en så kan man inte misslyckas. Har man en dålig dag så är Seth och Nick Stoller där, de hjälper en och ger förslag på skämt. Det blir nästan för enkelt.

Dave, din bror James har jobbat med Seth Rogen och Evan Goldberg förut. Pratade ni något om det?

DF: Inte direkt. Men jag vet att han har haft goda erfarenheter och haft riktigt roligt med dem. Min bror riktar in sig mer på regi nuförtiden. Han gillar att agera i rätt projekt, men jag vet att han aldrig har så kul som när han filmer med Seth och Evan. Så det var spännande för mig att gå igenom det själv, och nu förstår jag precis vad han pratade om. Jag kan vara statist i vad de än ska göra, bara jag får vara nära dem. En av deras styrkor är att de är så samarbetsvilliga. Det finns regissörer och manusförfattare som inte vill ändra på en enda rad i dialogen. Men de här killarna uppmanar dig att göra om dialogen med egna ord och få det att låta naturligt. Det ger stor frihet.

Är du mer envis som Teddy eller driven som din karaktär Pete?

DF: Jag tror att både Zac och jag är drivna. Det fanns en tid och plats för fester och dumheter, för mig var det på college. Men även om jag ser ut som 17 så är jag 28 nu. Mina partydagar är över. Jag föredrar att hålla mig inne på helgerna och umgås med mina två katter, och se "Philomena" för tredje gången hellre än att gå på klubb.

ZE: För mig var filmen liksom glasyren på kakan. Ja, jag är klar med det kapitlet. Så snart vi var färdiga med partyscenen var det som om en tung vikt hade lämnat mina axlar. Jag var väldigt nöjd med att lägga det bakom mig.

Hurdana är ni som grannar? Vad är det värsta ni har gjort?

DF: Du bara antar att vi är "bad neighbours"? Haha. Jag är en fantastisk granne. Kollar du in genom mitt fönster så är jag troligen täckt av 15 kilo katter. Jag har två katter som är enorma. Så spännande blir mina helger. Jag gör inte mycket väsen av mig, jag är en schysst granne.

ZE: Jag tror att jag är en bra granne. Jag bor granne med Charlie Day, från "Always Sunny". Han är grym. Jag försöker alltid se om han är hemma och säga "Hej", för att jag avgudar honom. Jag älskar serien. Jag hoppas att han inte störs av det? Jag kanske är en dålig granne ändå...

Ni får båda mycket uppvaktning från fans, blir man van vid det? Är de snälla eller galna?

ZE: Det är kul att träffa dem. Jag älskar mina fans och är glad att jag har dem. Det kan bli otroligt pinsamt emellanåt.

DF: Det är väldigt smickrande och det är otroligt att det finns de som följer våra karriärer. Men själv gillar jag den anonymitet jag har kvar, och jag gillar att ha ett privatliv. Det är svårt ibland när man bara vill gå på bio och istället måste man ställa upp på bilder, i mjukisbrallor och allt. Men det är ett lyxproblem som kommer på köpet med jobbet.

Vad tror du att dina fans säger när de får se dig i en barnförbjuden film?

ZE: Jag hoppas att de gillar den, jag hoppas de skrattar mycket, jag hoppas de fattar att det är ett skämt.

Och om de inte gillar det?

ZE: Jag beklagar (skratt). Vi tar dem nästa gång.

Du har varit kopplad till "Snabba Cash"-remaken "Easy Money" ett bra tag nu. Tror du att den blir av?

ZE: Vet du vad, det har hänt en hel del kring den. Vi vill verkligen att den ska bli av, men jag vet inte vad status är just nu. Om jag visste något mer så skulle jag berätta det.

Du har provat på mycket de senaste åren. Känner du fortfarande att du måste bekämpa en bild som folk har av dig, efter tiden på Disney Channel?

ZE: Jag känner inte att jag måste bryta mig loss från något, eller skaka av mig någon image. Som person och som konstnär så gillar jag att prova på olika saker. Jag har haft möjligheten att prova på många genrer med många olika regissörer, och experimenterat mycket. Jag är fortfarande student. Jag lär mig fortfarande.

Vad vore drömprojektet?

ZE: Nästa "Avatar". Jag vill vara blå.

"Bad Neighbours" har biopremiär över hela landet den 9 maj.