MZ möter Michael Mann

INTERVJU
17 Januari 2015 | 22:00

MovieZine möter Michael Mann

Han har bara gjort elva biofilmer på drygt trettio år – men flera av dem är moderna klassiker och har gjort Michael Mann legendarisk.

Titlar som ”Den siste mohikanen”, ”Heat” och ”Collateral” får det att vattnas i munnen på en filmälskare. Hans nya film heter ”Blackhat” och handlar om världsöverspännande cyber-brottslighet. 

Gunnar Rehlin träffade den nu 72-årige Mann (som är lite döv på ena örat, vilket gjorde att han missuppfattar några frågor) i Los Angeles för att tala om den – och om hans tidigare filmer.

Du har inte gjort en film på fem år, sedan "Public Enemies". Varför har det tagit så lång tid?

- Det där stämmer inte. Jag gjorde TV-serien ”Luck” med Dustin Hoffman, någonting som har varit oerhört roligt och som tog två år. Jag har förberett ett par andra projekt. Och ”Blackhat” är en stor film. Jag började förbereda den för tre och ett halvt år sedan och har jobbat med den sedan dess.

Vad var det som intresserade dig?

- Jag läste om digitala brott och hur världsomfattande det kunde vara. Och detta öppnade dörren till att lära mig mer om cyber-brott och det ledde till att jag träffades dess blackhat-hackare. Och de berättade om hur det påverkar världen vi lever i. Jag började se på livet på ett annat sätt. Det är som om vi alla simmar runt i denna stora pöl med data och vi är inte medvetna om det. Vi tror fortfarande att vi kan vara privata och har kontroll över det vi gör, och det kan vi inte. Och där föddes viljan att berätta om någonting som händer just nu.

Hur är din egen relation till teknologi?

- Väldigt praktisk. Jag är intresserad av det jag behöver. De verktyg jag behöver för att kunna få fram den vision jag är intresserad av. Det är ena sidan. Den andra är, att som person beundrar jag verkligen de som driver utvecklingen framåt. Jag tittar på någonting och tänker ”hur gör dom för att åstadkomma detta”. Jag häpnas över den mänskliga intelligensen. Jag är estetiskt intresserad av teknologi, men jag är inte besatt av det.

Filmen kommer precis efter hackerskandalen mot Sony. Hur reagerade du på den?

- Först och främst blev jag ledsen, för detta är vänner till mig. Jag känner människor på Sony, jag har gjort två filmer där, ”Hancock” som producent och ”Ali” som regissör, och detta gjordes för att skada. Som ett intrång, på en skala från ett tio, var detta en fyra. 

Delar av filmen är gjord i Hongkong. Varför?

- Jag har velat filma där sedan jag var där för första gången, 1979. Det är fantastiskt, en så levande stad. När man landar där och ser dessa höga vita hus som vandrar uppför kullarna. Den har en intressant infrastruktur, men som samtidigt gör det svårt att filma där. Det är en stad som lever.

Dina filmer är alltid väldigt visuella. Hur väljer du dina fotografer?

- Det är som att välja skådespelare. Att hitta rätt fotograf är också en slags rollbesättning. Vem har det rätta ögat, vad kan dom bidra med till det här speciella projektet? Jag komponerar alla bilder själv, alla bakom kameran är sådana som jag jobbat med tidigare i många filmer. Jag skjuter ofta med flera kameror samtidigt. Stuart Dryburgh, som fotat ”Blackhat”, har ett väldigt känsligt sätt att arbeta med ljuset. Problemet med att filma i t ex Hongkong är att det är en stad med så mycket skarpt ljus och när man filmar digitalt så registrerar kameran varje separat ljus på ett speciellt sätt. Och det är inte bra. Det är svårt att förklara hur vi gör. Vi är som en familj, det är organiskt, vi delar på jobbet.

När Chris Hemsworth kommer ut ur fängelset i "Blackhat" ställer han sig och stirrar ut i tomheten. Detta är en bild som finns i de flesta av dina filmer, från "Thief" och framåt. Vad betyder den?

- Jag vill alltid att publiken ska kunna ta till sig vad karaktärerna känner och tänker. Jag har talat med många ex-fångar och frågat ”vad är det första du gör när du kommit ut”. Och alla säger att efter att så länge ha levt i en liten cell, omgiven av våld och ljud, finns det ingenting som är så skrämmande som en öppen yta. Jag ville få fram, han kan inte gå framåt, han är förstenad av det han ser. 

Vad tycker du om trenden i Hollywood att man gör filmer som ska appellera till den asiatiska publiken, så till den grad att man till och med gör speciella versioner för den marknaden?

- Alla gör det som dom vill. Jag gör de filmer jag vill göra. Jag älskar att regissera och att gå från film till film. Men jag skulle inte kunna lägga ner allt det jobb jag gör beroende vad marknadsanalytikerna tycker. Det är inget sätt att göra det på.

Du gör ofta fantastiska actionscener. Hur gör du dem?

- För mig är det inte action. Det är dans. Jag såg en koreograf i Mocambique, i en ruin i en  stad som vi råkade komma in i och filmade det, och tyckte jag såg en story i det och frågade honom om jag hade tolkat det rätt och han sa ja. Så all dans har en story. Fighten mellan Ali och Liston, i ”Ali”, t ex, där finns det en underliggande story och från det bygger jag sedan all action.

Brukar du se om dina filmer?

- Ja, det händer.

Om du sätter på TV:n och en av dem visas, fortsätter du då?

- Nej. Om jag ser om någon av mina egna filmer så måste det vara på grund av en speciell orsak, och då letar jag fram den och tittar på den. Jag tittade nyligen på ”Collateral”, för av någon orsak så hade det skrivits en hel del om den. Det var intressant att se den. Den var inte riktigt som jag kom ihåg den. 

"Heat", brukar du se om den?

- Faktiskt, jag har inte sett den på ett bra tag. Däremot är det många som nyligen velat se ”Insider”, och då visar jag den och så har vi en frågestund efteråt. Och vid dom tillfällena tittar jag på den. Och om jag håller på en film och känner att det är någonting som inte känns rätt och som jag vet att jag gjort bra tidigare, då går jag tillbaka till t ex ”Collateral” och kollar vad det var jag gjorde rätt då och som inte fungerar nu.


"Blackhat" har biopremiär 23 januari.

Gunnar Rehlin