Filmen om den gåtfulla Pippa Lee är småtrevlig underhållning med en skicklig Robin Wright Penn i huvudrollen. Det är dock ingen film som man går och tänker på i efterhand men den fungerar bra för stunden.

I Stefan Jarls nya film utmålas kemikaliesamhället som det stora hotet mot mänskligheten, värre än klimatkrisen till och med. Helt klart ett engagerande ämne men filmens upplägg är tyvärr inte ett vinnande koncept och man pendlar mellan att vara uttråkad och livrädd.

”Rough Aunties” är en närgången dokumentär som inte viker undan från obehagliga och tuffa ämnen som barnmisshandel, död och övergrepp. Det är en stark film som känns i hjärtat och som framkallar tårar mer än en gång.

Joann Sfars film om den franske musikern Serge Gainsbourg är i början väldigt fängslande men tappar tyvärr fokus och håller inte riktigt hela vägen. Den stora behållningen är skådespelarna som spelar Gainsbourg, både som barn och vuxen. Och förstås den fantastiska musiken.

Politik, kärlek och spänning – allt detta ryms i Oscarsvinnaren ”Hemligheten i deras ögon”. Men framför allt är det en stark och personlig berättelse om en man som behöver tjugo år på sig för att förstå hur han vill leva sitt liv.

Att lyckas få till alla delarna i genren romantisk actionkomedi är inte det lättaste och inte heller ”The Bounty Hunter” fixar den utmaningen. Storyn är tunnare än is i mars men filmen lyfts av roliga birollskaraktärer och en småputtrig stämning.

Franske regissören Jacques Audiards film ”En profet” är en riktigt rå gangsterrulle men framför allt visar den ett starkt personporträtt av en ung man som förvandlas framför våra ögon. Det här är en film utöver det vanliga och som gör i princip allt rätt.

Tårdrypande romantik och dramatik med en Robert Pattinson som spelar ungefär samma roll som i ”Twilight” – det är vad ”Remember Me” bjuder på. Och det är emellanåt så tråkigt att klockorna stannar. Det oväntade slutet räcker inte för att väcka sömniga biobesökare utan bidrar istället till att göra filmen sämre.

”Vittne till ett krig” lämnar mig tyvärr uttråkad och rätt så irriterad. Trots en regissör som vunnit en Oscar och en handling som kunde ha varit spännande och engagerande så känns stora delar av filmen som en lång och tråkig transportsträcka.

Lagom till Alla hjärtans dag kommer förstås en kärleksfilm som handlar just om den dagen. Det står ”Love Actually” skrivet över hela ”Valentine’s Day” – många kända skådespelare och flera olika kärlekshistorier som kopplas samman på ett eller annat sätt. Men där ”Love Actually” har charm och känsla så känns ”Valentine’s Day” mest som ett hafsverk utan tanke bakom. Eller ja, tanken är väl att alla kärlekspar och andra romantiker ska gå och se den på Alla hjärtans dag.

Efter två mer allvarliga filmer är Josef Fares tillbaka med en komedi om manlighet. Tyvärr är humorn i ”Farsan” överdrivet buskisartad och istället för att skratta känner man sig snarare mest generad.

Colin Firth gör sitt livs roll i modedesignern Tom Fords debutfilm. Men han är bara en av många stjärnor som lyckas göra den lågmälda ”En enda man” till ett riktigt guldkorn och man kan verkligen förstå att Tom Ford har ett öga för både vackra ting, kläder och människor.

I Louie Psihoyos dokumentärfilm ”The Cove” avslöjas en omfattande delfinslakt som pågår i hemlighet i Japan. Trots dödshot lyckades han och hans team färdigställa filmen och upptäckte att man faktiskt kan förändra världen.

De sjungande ekorrarna är tillbaka i ”Alvin och gänget 2”. Och visst, de är söta men tyvärr är storyn lite för seg och skådespelarinsatserna för taffliga för att man ska charmas helt av Alvin och hans polare.

Komedin med gammelgubbarna John Travolta och Robin Williams är inget annat än ett extremt misslyckat försök. Det största problemet – den är inte rolig. Sen råkar också storyn vara ointressant och skådisarna, främst de två huvudrollerna, är usla.

Julie Delpys film om en seriemördande grevinna vill ge en förklaring och en mänsklig bild av en person som alla tror är ett monster. Tyvärr gör det att första hälften av ”The Countess” känns oerhört långsam för att sedan bryskt byta skepnad och ta oss med till ett skräckinjagande blodbad.