En stilla men ändå omskakande och förvisso ganska typisk svensk diskbänksskildring om fruktansvärda händelser och det som sker efter. Det tar ett tag innan historien om John hittar sitt tempo, men filmen lyckas trots det beröra från början och hela vägen till det dramatiska slutet.

En vacker och innerlig dokumentärbiografi om den legendariska svenska skådespelerskan Ingrid Bergman, berättad genom hennes egna ord och bilder. Det är personligt och för den delen även privat, men aldrig integritetskränkande eller överexponerat. ”Jag är Ingrid” är en hyllning till en stjärna, fast också en berättelse om en människa och hennes motstridiga drömmar och strävan efter att uppfylla dem.

Natalie Portman regidebuterar med ”A Tale of Love and Darkness”, som är ett starkt och poetiskt drama efter Israeliska författaren Amos Oz memoarer. Hon har även skrivit manuset till filmen och spelar dessutom huvudrollen som Amos älskade mor.

”Irrational Man” är stundvis riktigt underhållande, men filmens huvudsakliga intrig är tyvärr alldeles för banal för att på allvar engagera. Dock är skådespelarna mycket övertygande och framförallt gör den fantastiskt begåvade Emma Stone ännu en minnesvärd rollprestation som också lyfter hela filmupplevelsen.

Detta är ett underhållande och mycket sevärt porträtt om människor mitt i livet och deras många gånger lätt desperata relationer till varandra och sanningen alla säger sig vilja vara trogen.

”Tel Aviv” är en rörande, fin och oerhört välspelad Romeo-och-Julia-saga i modern tappning. Jag blir omgående engagerad i relationen mellan de två huvudpersonerna, men finner tyvärr allt eftersom att jag inte är lika investerad i karaktärerna, vilket drar ner helhetsintrycket.

”The Water Diviner” är ett relativt gripande historiskt drama om hopp, saknad och kärlek. Tyvärr är filmen till sist för lång, med väl många sidointriger som distraherar mitt fokus.

Chris Rock har skrivit och regisserat denna semibiografiska historia om en komiker som är rädd för att inte längre vara rolig. Filmen är lite ojämn på sina håll men mycket underhållande och till och med riktigt gripande emellanåt.

En av de bästa, ärligaste och mest meningsfulla dramaserier genom åren läggs ner efter bara två säsonger på HBO och min besvikelse känner inga gränser. ”Looking” är en berörande, viktig och extremt underhållande bit tv-historia som absolut borde fått ytterligare tid i etern för att på allvar kunna göra skillnad utanför den.

”The Duff” är en väldigt typisk high school-komedi om den fula ankungen som drömmer om att bli en svan. Inga större överraskningar väntar, men det filmen saknar i originalitet tar den igen i sina välmenande om än rätt övertydliga budskap.

”Asterix – Gudarnas hemvist” är inte en jättespännande historia men dock en mycket underhållande, snygg och fartfylld film. Alla som är bekanta med den tecknade serien och de sköna gestalterna därifrån lär inte bli besvikna, även om skämten blir lite trötta och uttjatade mot slutet.

Ett helt år väntade jag alltså på en fortsättning som aldrig kom. Men jag är inte bitter, nej då, inte heller arg, men dock rätt uttråkad och också ganska besviken för att jag nu måste ge mig till tåls ännu ett år och hoppas på det där, som ändå någonstans fortfarande känns som värt att vänta på.

”Hotell Marigold 2” är en riktigt ljuvlig fortsättning på de brittiska pensionärernas äventyr i Indien. Trots döden som hela tiden av naturliga orsaker lurar i periferin, är detta en ovanligt upplyftande och härlig feelgood-film för egentligen vilken åldersgrupp som helst.

Jonna Vanhatalo tipsar om filmer om kvinnor som du antagligen missat, men bör se.

Magnifika rollprestationer lyfter denna stillsamma thriller om kapitalistiska drömmar och kompromisser man är redo att göra för att nå dem. Måhända att det är något enformigt emellanåt, men det finns ändå ett tydligt driv framåt så att jag som åskådare hela vägen känner mig investerad i det jag ser.

Svensk bröllopsfars som tyvärr inte får fart förrän mot slutet och då är det för sent. ”I nöd eller lust” är en film om nöd snarare än lust och dessutom, sin stjärnspäckade ensemble till trots, inte särskilt rolig någonstans.

Suggestiv spänning och krypande obehag möts i denna enkla men mycket otäcka filmiska mardröm. ”It Follows” är med sitt effektiva foto och kusliga musikaliska ledmotiv en otroligt skrämmande skräckfilm som garanterat kommer bringa dig kalla kårar och störa din nattsömn.