Att kombinera två motsatta genrer som skräck och komedi är minst sagt en konst. Wes Craven lyckades med bravur i åtminstone de två första ”Scream”-filmerna. Edgar Wright var lika framgångsrik med ”Shaun of the Dead”. Och tidigare i år fick vi Osgood Perkins härligt skruvade Stephen King-filmatisering ”The Monkey”.
Craig Johnson lyckas dock inte riktigt lika bra med spökkomedin ”The Parenting”. Här använder han det komiska uppläget i när ett bögpar ska introducera sina – väldigt – olika föräldrar för varandra under en helg i ett hus på landsbygden. Det hela eskalerar i spöken och demoner som dyker upp. Tänk ”Släkten är värst” kombinerad med ”The Conjuring”.
Det blir tyvärr varken väldigt kul eller skrämmande. En anledning är att storyn är av tunnaste laget. Paret Rohan (Nik Dodani, ”Atypical”) och Josh (Brandon Flynn, ”Tretton skäl varför”) kommer från vitt skilda familjer – den ena snobbig, välbärgad och den andra flummiga hippies. Väntade kulturkrockar och konflikter uppstår.
Skräckscenariona som snart väntar är av standardtyp – väsande spöken med förvrängda ansikten och demoner som besätter folk ”Exorcisten”-stil. Tanken verkar vara att dessa på absurt vis ska skapa kaos i familjernas argument men mixen är ojämn och bara stundtals småfnissig.
Det mest absurda är att se sådana starka talanger som Lisa Kudrow, Brian Cox och Edie Falco i en sådan fånig film. Samtidigt som det är roande att få se dem släppa loss och ha kul (särskilt Cox) i ett sådant sammanhang så önskar man att de kunde fått lite bättre repliker, karaktärer – och regi.
För ska skulden läggas på någon så är det tyvärr Johnson. Det är ett oväntat och lite bisarrt val av genre för regissören, som tidigare gjort både gripande ”The Skeleton Twins” och charmiga ”Alex Strangelove”. Här verkar han aningen tafatt och verkar inte riktigt veta hur han ska hantera varken berättelsen, genrerna eller skådespelarna.
Filmen pendlar mellan syrlig familjedynamik, högljudd slapstick och traditionell skräck, ibland i samma scen! Samma gäller karaktärerna som etableras som riktiga människor för att i nästa sekund bli hysteriska stereotyper. Det blir svårt att bry sig, vilket är synd då vi sällan ser hbtq-par i den här genren, och Dodani och Flynn är ett fint par.
Den enda som verkar veta vilken film hon medverkar i är den alltid hejdlöst roliga scentjuven Parker Posey som flummig hyresvärdinna. Liksom i senaste säsongen av ”White Lotus” skruvar hon upp varenda replik, blick och gest till skamlöst underhållande nivåer. Tyvärr medverkar hon bara i början och slutet som en glorifierad gäststjärna.
Efter denna och andra lättglömda titlar som ”Hubie’s Halloween”, ”The Curse of Bridge Hollow” och ”We Have a Ghost” är det kanske dags att lägga spökkomedin på hyllan ett tag. Det är ett dåligt tecken när man låter Lisa Kudrow fightas med en demonhund och det bara blir småkul som bäst.
”The Parenting” släpps den 13 mars på Max.