Då var det dags igen. Ännu en populär och framgångsrik film får en uppföljare som ingen riktigt bad om, förutom möjligen producenter och investerare.
I det tajta originalet från 2022 följde vi väninnorna Becky (Grace Caroline Currey) och Hunter (Virginia Gardner), som klättrar upp i ett övergivet TV-torn, nästan 600 meter upp i luften – och fastnar utan möjlighet att ta sig ner.
Det var lika kittlande som skrämmande spänning som, vid sidan av fint skådespeleri, utmärkte sig med ett svindlande perspektiv som gav känslan av att befinna sig alldeles för högt upp i luften.
Nu ska man fortsätta att mjölka premissen med höjdrädsla och läskiga höjder, fast med nya miljöer, karaktärer och regissörer.
Bröderna Michael och Peter Spierig har tagit över regin från den första filmens Scott Mann, som dock fortfarande agerar manusförfattare och producent.
Sörjande syster klättrar i Thailand
Här lär vi känna (nåja) Jax (Harriet Slater, ”Tarot”), den sörjande systern till Hunter, som (spoiler!) inte överlevde upplevelsen i TV-tornet.
Jax är sådär deppig och inåtvänd som många hjältinnor i den här typen av filmer är, tills hon träffar Hunters äventyrslystna väninna Luce (Arsema Thomas, ”Queen Charlotte: A Bridgerton Story”).
En lista över Hunters önskade äventyr inspirerar de två nyfunna väninnorna att hedra hennes minne genom att klättra uppför det enorma berget Mount Kwan i Thailand.
Men den farliga expeditionen och vandringen längs smala träplankor på bergssidan förvandlas snart till en mardröm när ett jordskred förstör konstruktionen och lämnar duon strandsatt tusentals meter ovanför marken.
Det är kanske nästan lika irriterande som när överlevare från trauman i uppföljare ska återvända till brottsplatsen när familjemedlemmar ska upprepa de dödas misstag.
Här försöker manuset desperat förklara varför vår huvudkaraktär skulle ge sig ut på en sådan livsfarlig expedition, som nyligen kostade hennes syster livet. Allt är en tydlig transportsträcka för att ta oss till den läskiga huvudshowen.
Liksom i föregångaren levererar filmen onekligen när det kommer till de svettiga, svindelframkallande klättringssekvenserna och den fysiska spänningen.
Obehagligt men tunt
Filmen lyckas skapa samma typ av obehag, även för tittare som undertecknad, som saknar höjdskräck. Även om en mindre, cynisk sida av mig tycker att rollfigurerna nästan förtjänar vad som väntar.
Det tunna manuset gör våra hjältinnor en björntjänst, då man ofta stönar, himlar med ögonen och ber dem att vända tillbaka otaliga gånger.
Dessutom försöker man skaka liv i storyn med några onödiga vändningar och sidospår, som inkluderar narkotikasmuggling och en misstänksam guide (Tom Brittney, ”The Westies”).
Det fyller visserligen ut speltiden och ger filmen lite extra liv och rörelse, men känns ändå som en distraktion från det faktum att det inte finns särskilt mycket nytt att tillföra.
Skådespelarna förtjänar dock inte samma kritik. Slater och Thomas gör vad de kan för att injicera kött och blod i sina karaktärer och har fin kemi tillsammans.
Det är knappast en tråkig film. Intensiva, nervkittlande och effektiva höjdsekvenser får det ofta att krypa i kroppen, och trots en ofta absurd handling är det likväl underhållande.
Men som typisk uppföljare är det också till stor del en upprepning av samma koncept, fast med karaktärer som fattar ologiska beslut, klyschig dialog och onödigt komplicerade sidospår.
Kanske var bröderna Spierig inte de främsta kandidaterna att ta över denna planerade franchise? Jag väntar mig inte storverk av regissörerna bakom ”Daybreakers”, ”Jigsaw” och ”Winchester”…
Snabbfakta ”Fall 2: Deadpoint”
- Regi: Peter & Michael Spierig
- Skådespelare: Harriet Slater, Arsema Thomas, Tom Brittney, Virginia Gardner
- Genre: Drama/Thriller/Action
- Speltid: 97 minuter
- Premiär: 10 november
- MovieZines betyg: 3 av 5