Vilka fantastiska rollprestationer av Emma Thompson och Daryl McCormack i Sophie Hydes sexköpardrama! Finspelt kammarspel med många tänkvärda poänger om åldrande och sex.

Fenomenet “La Casa de Papel” (“Money Heist”) ynglar av sig i en likväl spännande bankrånsheist signerat av ett numera förenat Korea. Det är däremot synd att historien alltför noggrant följer den redan utstakade vägen istället för att helt och hållet våga bjuda på något nytt och fräscht.

Glittrande vackert när Ralph Fiennes och Jessica Chastain festar loss i Marocko, men ingen fest vi vill vara med på. Frånstötande om hur välbärgade turister beter sig bland fattig lokalbefolkning i John Michael McDonaghs mörka satir.

En mesig säljare och en stentuff tortyrexpert är duon som i Netflix nya actionkomedi hamnar på flykt tillsammans. ”The Hitman’s Bodyguard”-regissören Patrick Hughes ger actionälskarna precis det de vill ha.

Precis som heteros fått decennier av Tom Hanks- och Meg Ryan-rullar så ska självklart homosexuella få sin beskärda del av romcoms, bra som dåliga. Denna tillhör dock den senare kategorin.

Stundtals är den efterlängtade Star Wars-serien fantastisk. Ewan McGregor lyser som ett ljussvärd i natten, men som helhet klickar det aldrig.

Löst baserad på den verkliga berättelsen om pensionärsparet som hittade en lucka i algoritmen i ett lotteri, och genom den lyckades vinna miljontals dollar som de använde för att få sin sömniga lilla småstad i Michigan på fötter igen. En rar men förutsägbar filmupplevelse.

Fångar utsätts för drogexperiment i Netflix nya medicinska fängelsethriller från ”Top Gun: Maverick”-regissören Joseph Kosinski. Med total oförutsägbarhet både underhåller och oroar den.

Det är inte lätt att göra något nytt med det trötta upplägget att växa upp och hitta sig själv men lovande Cooper Raiffs andra långfilm är en tänkvärd, lagom söt liten indie med stort hjärta.

”Father of the Bride” är en modern version av den gamla klassikern med samma namn. Men trots att dramat har sprinklats med lite nya idéer, och att det onekligen är välspelat på de flesta håll, är historien för platt för att engagera.

Ett litet spel för alla vuxna människor. Ta en shot för varje klyscha eller osmidig replik ni upplever på duken medan Gerard Butler är på sin hämndturné. Ni kommer att bli fulla och filmen blir roligare.

Sjuttiotal, eländiga hemförhållanden och en Ethan Hawke du får gnugga bort med ståltråd från näthinnan. Tio år efter ”Sinister” får Scott Derrickson till en till film som ringlar in sig på listan över samtidens bästa skräckisar.

J-Los fantastiska framgångssaga firas i denna dokumentär, som lutar mer åt det noggrant tillrättalagda tributfilmshållet än en intim “fluga-på-väggen”-upplevelse. Slutresultatet är dock en underhållande film som berör.

Rymdäventyret är ösigt, själva rymdhjälten rätt platt. Men sci-fi-referenserna duggar tätt och lär underhålla den vuxna publiken medan barnen roas av det mest fartfyllda Pixar-äventyret sen ”Superhjältarna 2”.

Mark Wahlbergs passionsprojekt faller platt, trots en lovande start med perfekta arketyper, härliga 70- och 80-talsmiljöer, och ett inspirerande, verklighetsbaserat livsöde.

En legend som Billy the Kid förtjänar självklart en påkostad, verklighetstrogen skildring på TV-skärmen. Men med tanke på hans rebelliska arv så hade han nog själv uppskattat en serie som vågade sticka ut en aning.

Feel good-dramat “Hustle” är basketfilmen som trots sin rollista inte handlar särskilt mycket om just basket. Istället är det vänskap och viljestyrka som står som dagens träningspass i denna förutsägbara med fina berättelse.