RECENSION. Tonmässigt är Mikael Håfströms engelskspråkiga historieskildring ”Stockholm Bloodbath” en förvirrad smörja. Värst av allt, den är även långtråkig, repetitiv och spretig. Den ser åtminstone ganska dyr ut?

”Twisted Metal” är en filmatisering av ett spel som inte borde fungera, men det gör det. Här bjuds vi på en härligt rå postapokalyps med en hel del hjärta.

RECENSION. Regissören Will Gluck väcker till liv 90-talets romcom-genre med sitt senaste Shakespeareinspirerade alster ”Anyone but you”. Utan vare sig den kvicktänkta dialog eller de finurliga förväxlingar som förlagan är känd för blir dock resultatet inget annat än en platt Barbie <3 Ken-saga: plastig, innehållslös och inte särskilt rolig.

RECENSION. ”Purpurfärgen” är välgjord och ofta en energisk triumf. Samtidigt finns det en dissonans mellan narrativets mörka teman om trauma, lidande och våld, och den glädjande musikalen som tar tonen för att berätta det.

RECENSION. Det serveras en härlig blandning av spänning, action och humor när Kevin Hart ska stjäla guld på hög höjd i den underhållande heistfilmen ”Lift”. ”Ocean’s Eleven” möter ”Mission: Impossible” i både rapp och snygg förpackning.

Med ”Echo” levererar Disney+ en våldsam, mörk och kulturellt trovärdig arvtagare till Netflix versioner av ”Daredevil” och ”Jessica Jones”.

RECENSION. Nya ”Mean Girls” är en skarp och rolig musikalkomedi om tonårstidens många kval. Filmen underhåller och inspirerar med sin livfulla energi, och den imponerande ensemblen som sätter alla toner intill perfektion.

”Criminal Record” visar hur man gör thriller på bästa möjliga sätt, med en enkel historia i grunden som vi redan sett hundratals gånger tidigare. Men aldrig på den här nivån.

RECENSION. Japans Oscarsbidrag för i år är signerat av ingen mindre än Wim Wenders. ”Perfect Days” har beskrivits som en kärleksförklaring till Tokyo, men är även en vacker hyllning till det enkla i livet.

RECENSION. Ett känslomässigt men ansträngt sci-fi-drama om kärlek och människans fallerande som världens centrum. ”Foe” har höga ambitioner, men lyckas inte leverera det som utlovas.

RECENSION. Temat sorg står i centrum i filmen ”Good Grief”. Daniel Levy står för både regi och manus med det här dramat där tre vänners relation sätts på prov under en resa till Paris.

En verklighetsbaserad sportkomedi om världens sämsta fotbollslag borde varit en enkel vinst. Men regissören Taika Waititi verkar ha tappat gnistan med detta självmål till film.

RECENSION. Spaniens svar på Jönssonligan får både diamantfeber och kärlekskramp i den här spinoffen på ”La Casa de Papel”. Det är bäddat för en cool och rafflande juvelkupp, men spänningen förtas av många romantiska sidospår.

RECENSION. Roman Polanski är tillbaka med sin 24:e långfilm, som har en spretig och ofokuserad handling. Eller snarare en mängd olika handlingar. Tyvärr saknar allihop sammanhang och är både trötta, trista och smaklösa.

RECENSION. ”Sanningen” är en svensk kriminalserie om olösta mord, galopperande misstankar och personliga trauman. Det är ofta rätt ångestladdat och dystert, men samtidigt väldigt spännande och mellan varven berörande.

Är delad sorg halv sorg? I Lisa Aschans “Tack, och förlåt” förenas två omaka systrar över en tragedi och gamla ben grävs upp. Resultatet blir finstämt och välspelat, men svärmodern stjäl trots allt nästan hela showen.

I ”Bamse och världens minsta äventyr” skildras samtida klimatpolitik med giriga Krösus Sork som vill omvandla allemans-ängen till en lukrativ parkeringsplats. En mysig, vältecknad och engagerande berättelse om de bortglömdas (insekternas) rättigheter och jättarnas skyldigheter.