Recension: Mutiny (2026)

Ett skepp kommer lastat med klyschor

Man går kanske inte och ser en Jason Statham-film med höga förväntningar. Men actionveteranens senaste biopremiär ”Mutiny” är en besvikelse, även med hans mått mätt.

Publicerad:

Jason Statham är återigen aktuell med en hårdkokt actionthriller, den här gången ombord på ett stort lastfartyg som inte direkt har rent mjöl i lasten.

När hans chef, en miljardär, mördas mitt framför ögonen på honom blir Cole Reed anklagad för att ligga bakom mordet. Hans enda möjlighet att rentvå sig blir därför att ta saken i egna händer.

Reed hamnar på ett lastfartyg där brutal människohandel pågår och en internationell sammansvärjning håller på att planeras.

Lastat med actionklichéer

Det är inte lätt att hålla räkningen över hur många actionfilmer Jason Statham har gjort under sin karriär. Hans senaste film, ”Mutiny”, blir nog inte den som ens hans fans kommer att minnas bäst, eller ha roligast med.

För det här skeppet är verkligen lastat med genreklichéer och en Statham på tomgång. Den franske regissören Jean-François Richet håller förvisso skutan på rätt kurs, åtminstone med genrens mått mätt, och danske Roland Møller som kapten Marko Madsen passar bra i den hårdkokta rollen.

Statham själv ser mest ut att göra det han alltid har gjort: stirra med bister blick och rynkad panna på andra arga män. Här saknas humorn och snärtigheten i replikerna som brukar passa Statham så bra, och i den här historien får vi en Cole Reed som bara är… tråkig.

Om man bortser från ett gäng kidnappade kvinnor är Annabelle Wallis den enda kvinnan med en framträdande roll. Vissa kanske känner igen henne från lättsammare skräckfilmer som ”Annabelle” och ”Malignant”.

Wallis rollfigur är dock så enkel, och dessutom så dumt skriven, att man snabbt blir irriterad på henne. (När du ser det första dumma hon gör i filmen kommer du förstå vad jag menar!)

Annabelle Wallis i ”Mutiny”. Foto: Nordisk film

Stereotypen Statham

Det finns säkert många som gillar Statham, och han har verkligen sin charm och glimten i ögat i mer komedibetonade actionfilmer som ”Snatch” (2000) och ”Lock, Stock and Two Smoking Barrels” (1998). Filmer med självironi, lekfullhet och humor.

”Mutiny” ser okej ut och är proffsigt gjord, men det finns ingenting som roar här. Ingenting som överraskar. Absolut ingenting som utmanar vårt intellekt eller ens försöker överraska oss. Man gör inte ens något försök att dölja vem som är skurken och hjärnan bakom allt.

Att se ”Mutiny” känns som att titta på en film som spottats ur ett AI-program i Hollywood, utan ett enda försök att bryta mot genrekonventionerna. Faktum är dock att Hollywood har spytt ur sig sådana här renodlade genrefilmer i alla tider, långt innan AI blev något slags verktyg.

Jason Statham är på fel kurs, enligt vår recensent. Foto: Nordisk film

Knappt någon action för pengarna

Statham gör förvisso det han gör bäst, men det betyder inte att ”Mutiny” är en bra film för den sakens skull.

Den brittiske skådespelaren, som fyller 60 nästa år, borde kanske själv göra myteri mot sin egen filmbransch. Det här känns som en film gjord efter ett färdigt recept, en kliché som bara håller Hollywoods maskineri och dess anställda sysselsatta. Det är ju alltid något.

Men ja… samtidigt sitter man där och funderar på vilka andra bra filmer de hade kunnat göra för pengarna i stället. Regissören Richet har tidigare visat att han kan bättre med sina ”Mesrine”-filmer, och här tar han inte heller vara på Stathams charm.

Om traditionell Hollywood-action ger dig stor glädje i vardagen, se för all del ”Mutiny”. För alla oss andra är den varken värd pengarna eller tiden, även om den bara är 90 minuter lång.


Snabbfakta om ”Mutiny”

Regi: Jean-François Richet
Skådespelare: Jason Statham, Roland Møller, Annabelle Wallis
Genre: Action, thriller
Speltid: 1 tim 35 min
Tillåten från: 15 år
Svensk biopremiär: 11 september 2026
MovieZines betyg: 1/5

Youtube video