Recension: ”Metal Gear Solid Delta” är en mästerlig men något feg remake

Remaken av ”Metal Gear Solid 3: Snake Eater” från 2005 är grafiskt imponerande och fortfarande lika bra som då, men det hade gärna fått ta lite större kreativa friheter.

Publicerad:

För 20 år sedan släpptes spelet ”Metal Gear Solid 3: Snake Eater” av Konami och regissören Hideo Kojima (”Death Stranding”), som är ett av mina absoluta favoritspel genom tiderna.

Den galna Bond-doftande blandningen av en skildring av verklighetens kalla kriget och science fiction-inslag som övernaturliga supersoldater och högteknologiska vapen fungerar briljant, samtidigt som spelet kändes innovativt och före sin tid.

Nu har Konami dammat av sin gamla spionserie (utan Kojima), för att återigen låta oss få smaska orm och smyga i de sovjetiska skogarna i en grafiskt imponerande remake – som borde vågat göra mer.

Historiskt korrekt, med vissa små undantag

”Metal Gear Solid Delta: Snake Eater” utspelar sig på i en alternativ tolkning av kalla kriget på 60-talet där vi får utforska hur saker och ting i ”Metal Gear”-universumet kom till. Här möter vi den amerikanska agenten Snake, som skickas ut på ett uppdrag i de sovjetiska skogarna för att rädda en tidigare avhoppad rysk vetenskapsman som kidnappats.

Vetenskapsmannen, Nikolai Sokolov, har nämligen tillverkat ett supervapen som kan avfyra kärnvapen lite från var som helst, vilket så klart inte USA är så peppade på. Det hela är enligt mig den bästa berättelsen i serien, då den snyggt blandar historisk fakta med galen science fiction – som supersoldater som kan kontrollera bålgetingar och specialstyrkor som jamar som katter.

Det är filmiskt och spännande, väldigt inspirerat av Bond-filmer och lyckas säga ett och annat om krig på köpet. Det gäller bara att du orkar med långa mellansekvenser och mycket dialog, då det är något av ett signum för serien.

Det går dock egentligen inte att säga så mycket nytt om berättelsen och berättandet i ”Metal Gear Solid Delta”, då det är en väldigt trogen remake som mer eller mindre förtäljer exakt samma historia som tidigare – med samma kameravinklar, samma gamla röstinspelningar och samma röda tråd. Det är inget fel på hur saker och ting presenteras i originalet, men det känns lite som en lat och något försiktig remake som bara polerat upp det rent grafiskt.

Förra året släppte Konami till exempel en uppskattad remake av ”Silent Hill 2”, som vågade göra saker annorlunda. Resultatet är en trogen remake, som ändå lyckas göra en del saker bättre, som att göra huvudpersonen James Sutherland mer sympatisk.

Redan för över 20 år sedan gjordes en remake av det första spelet i serien, kallad ”Metal Gear Solid: Twin Snakes”, som även det tog kreativa friheter. Det gör att ”Delta” känns en aning ängsligt, då jag nog hellre hade sett att de gjort lite mer.

”If it ain’t broke, don’t fix it” och så vidare, men originalet finns liksom redan att köpa på moderna konsoler.

Lika bra, eller bättre, som för 20 år sedan

I grunden är ”Metal Gear Solid Delta: Snake Eater” samma spel som 2005, men det har moderniserats på en rad olika sätt som gör att det fortfarande känns fräscht.

Spelet är precis som tidigare en ganska linjär upplevelse där du tar dig igenom olika avgränsade områden för att komma vidare i berättelsen. Det är däremot ganska öppet hur du vill ta dig an utmaningarna, med hjälp av olika verktyg och kamouflage. Längs vägen måste du gömma dig eller göra dig av med fiendesoldater, samt hålla koll på att Snake inte blir för hungrig eller för skadad.

Redan för 20 år sedan kändes det unikt att du behövde fånga vilda djur och käka upp dem för att hålla dig vid liv, samt plåstra om dina skador. Det är ett intressant inslag som ger djup till ett som sagt linjärt spel. Spelet bjuder även på några av de bästa bossfajterna genom tiderna, som du helst ska uppleva på egen hand.

Det ”Delta” gör är att ta den ganska föråldrade spelmekaniken till dagens standard, med bland annat möjligheten att spela med kameran bakom axeln istället för från ovan och mer strömlinjeformade menyer. De skador Snake tar är permanenta på hans kropp, samtidigt som kamouflage-systemet har blivit mer avancerat än tidigare.

Här tycker jag faktiskt att ”if it ain’t broke, don’t fix it” är en bra sak, då ”Metal Gear Solid 3: Snake Eater” fortfarande är ett riktigt bra spel.

”Delta” känns kanske inte lika modernt som till exempel ”Metal Gear Solid V: The Phantom Pain”, men det tar ett redan bra spel och gör det ännu bättre – så att även dagens spelare kan få ta del av det.

Snoksnaskarn gör det igen

Har du aldrig spelat ”Metal Gear Solid 3: Snake Eater” och du gillar filmiska spelupplevelser, är det här något jag verkligen kan rekommendera. För någon som mig som är ett stort fan av serien är det härligt att få återvända till ett favoritspel med riktigt läcker grafik, även om jag kan tycka att Konami är lite fega.

Om det går bra försäljningsmässigt för spelet lär vi får se fler remakes av ”Metal Gear Solid”-spel, men i så fall hoppas jag verkligen att de vågar göra mer än att bara fräscha upp grafiken och lägga till en del spelmekaniska förbättringar.

YouTube video

”Metal Gear Solid Delta: Snake Eater”

Genre: Action
Plattform: 
PS5, Xbox Series X/S, PC
Utvecklare: 
Konami Digital Entertainment
Utgivare: 
Konami
Släpps:
Ute nu

Läs också: Recension: ”Silent Hill 2” är minst lika bra och obehagligt som förr

Läs också: 15 tv-spel att se fram emot under resten av 2025