Tidigare i år var det biopremiär för Robert Zemeckis nya drama ”Here” på svenska biografer.
Förutom att vara gjord av en riktigt bra och (mestadels) jämn regissör blev det även en fin återförening för gänget från ”Forrest Gump”, nämligen Tom Hanks och Robin Wright och liksom tidigare filmen en episk resa genom årtiondena från 1950-talets USA fram till modern tid. I detta fall har Zemeckis dock valt att experimentera lite extra, allt utspelar sig på en och samma plats, från dinosauriernas tid, revolutionstiden, andra världskriget, 50-60 tal och modern tid.
Det är en intressant utforskning av vad ett hem innebär och historien som kan utrönas på en och samma plats. Tom Hanks och Robin Wright har de kanske främsta rollerna i filmen, som ett ungt par som flyttar in hos hans föräldrar som unga och blir kvar där på ett och annat sätt. Det mesta utspelar sig till och med i ett och samma rum, men lyckas genom skicklig regi och dramaturgi bibehålla spänning och höga känslor. På ett mer okonventionellt sätt lyckas man frammana samma charm som ”Forrest Gump” och gestaltar tidsperioderna och karaktärsutvecklingen ypperligt. Ett finfint soundtrack även denna gång. The Beatles, Melanie, Sam & Dave, Lee Hazlewood och Crosby, Stills, Nash & Young är bara några av de gamla godingarna som sätter en in i rätt tid.
Än mer imponerande är att man med superhäftig filmmagi lyckas åldra ner Hanks och Wright 30 år eller mer under stora delar av filmen, riktigt snyggt och på sina sätt revolutionerande.
Det tycks dock som att undertecknad är något ensam om lovorden för denna film. På Rotten Tomatoes har den ett lågt betyg på 37 % och vår recensent Anna Hedlin gav filmen betyget 2/5. ”Jag tror precis att jag sett årets konstigaste film”, menar hon. Jag kan inte säga att jag inte håller med, men för egen del var det just det konstiga som gjorde att det funkade.
”Here” är kanske ingen film för alla, men gillar du Robert Zemeckis och i synnerhet ”Forrest Gump” rekommenderar jag att kolla in den.
Nu finns en att köpa på SF Anytime.
Läs också: Ryan Coogler om ”Sinners” klassiska filmformat: ”Jag ville efterlikna filmerna jag älskar”
Läs också: Biografen som bryter trenden – här har biobesöken nästan fördubblats
