Year One (2009)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Efter att ha ätit ett äpple från kunskapens träd börjar stenåldersmannen Zed frågasätta meningen med livet. Han hamnar på kant med invånarna i sin by och tvingas att fly med sin slöe vän Oh för att hitta svaren på sina frågor – men det utmynnar istället i en episk resa genom historien och äventyr de aldrig kunnat drömma om.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: YEAR ONE

Ett skrattlöst år
När duon Jack Black och Michael Cera konverterar till apsläktet är det med en blandning av pubertalhumor och sarkastisk evolutionslära. Ett slående exempel på hur historien upprepar sig, även dålig sådan. För "Supersugen", "Dumpad" och "Year One" må dela på samma koncept men skiljer sig ändå ett antal sekel från varandra.

När komiska genier slår sina stora ihop är det så klart med förhoppningen om komisk storhet oavsett om det handlar om storheten ovan axlarna eller paret under bältet. "Year One" utger sig för att ha tagit modern situationshumor med udda karaktärer till sin extrema miljö, biblisk stenålder, men någonstans på vägen tycks något ha gått fel för Harold Ramis, Gene Stupnitsky och Judd Apatow. Det här är simpel punghumor utan någon vidare punchline.
 
Den egensinnige neandertalaren Zed (Jack Black) lever sitt liv i narcissistisk tanke om att gudarna ämnar honom stordåd. En tro som givetvis inte delas av resten av byn, inte ens hans enda vän Oh (Michael Cera). Och när samhället bara har två karriärsmöjligheter att bjuda på varav den ena innefattar manligt spjutkastande och den andra fjolligt bärplockande är det lätt att blicken söker sig mot horisonten och sinnet drömmer sig bort. När de så naffsar åt sig den förbjudna frukten från kunskapens träd gör de slag i saken, inte på grund av nyfunnen kunskap utan för att de i kombination med att ha bränt ner byn riskerar att bli massakrerade av sina tidigare grannar. En färd som får evolutionen att framstå som trist, vänta det är den ju, och Bibeln till Darwins stora glädje spelar en skrattretande biroll.
 
Vid det här laget är vi alla medvetna om att historien har en tendens att upprepa sig och komedigänget bakom "Year One" har lutat sig mot sina tidigare succéer i nostalgi lättja. För återvinningen är övertotal när karaktärsutbudet vävs ihop med fossilerade skämt. Förutom sina sporadiska småskratt är det här knappast roande där innovation inte ens hägrar i fjärran. Aldrig har väl en så gedigen blandning av stereotyper, sex och ras utgjort en så förlegad grund till överarbetade skämt där förväntningar ställts på besviken skam.
 
Utan förnyelse tillhör våra pojkar snart gårdagens koncepthumor där "Year One" blir en grop i den asfalterade vägen till framgång. Men visst, med rätt mängd bakfylla, chips och IQ-död lär även det här bjuda på en välkommen videokväll. Om neandertalare, av neandertalare, för neandertalare som man säger. 

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Nathaniel
skratta nästan hela filmen igenom, men det var endast små skratt. Det blir en 3:a från mig!
celia
Av mig fick den en femma, men hade inte Michael Cera varit med skulle den nog fått en trea av mig!
twinkle
Var stundtals helt okej, annars inte mycket att hylla.
Visa fler (4)

Veckans populära filmer

Visa fler