Ruby Sparks (2012)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Calvin (Paul Dano) är en ung författare som tidigt nådde framgång, men som nu kämpar med sitt skrivande - samt sitt romantiska liv. Han kommer igång igen när han skapar karaktären Ruby, som blir hans inspiration. Men när Calvin en dag hittar Ruby (Zoe Kazan), livs levande, sittande på sin soffa, blir han helt mållös ...
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: RUBY SPARKS

Drömkvinna med fotnot
#SFF12 - "Ruby Sparks" är inte en ny "Little Miss Sunshine" men klarar sig fint ändå.

När geniförklarade men livsoerfarne författaren Calvin Weir-Fields (Paul Dano) lyckas bryta sin skrivkramp gör han det med besked. Hans kvinnliga huvudkaraktär tar på ett oförklarligt sätt steget utifrån Weir-Fields roman och materialiseras i verkliga livet, djupt förälskad i honom och omedveten om sitt eget väldigt litterära ursprung. Efter att ha uteslutit att han inte helt sonika har blivit psykotisk - andra människor kan nämligen också se och interagera med Ruby (Zoe Kazan, även manusförfattare till filmen), som hon heter - inser Calvin att han har skrapat högvinsten.

Inte bara kan han nu tillbringa sitt liv med sin drömkvinna, han har också möjligheten att justera hennes beteende ned på detaljnivå genom att skriva i romanen vad hon ska göra eller hur hon ska må härnäst. "Du kan alltså skriva att hon plötsligt får större bröst, och så blir det så? Å alla mäns vägnar, försitt inte den här möjligheten!" tycker Calvins slyngelaktiga (men visar det sig godhjärtade) storebror. Men sådana ytterligheter intresserar inte Calvin, som heller inte börjar justera Rubys känslor förrän hon är på väg att lämna honom. Man förstår varför hon ville ta det steget. Han är en rätt trist figur, kontrollerande och idealiserande, ovillig till kompromisser i förhållandet, full av sig själv - precis som Det Manliga Egot kan vara.   

I marknadsföringen av "Ruby Sparks" trycker man hårt på att filmen markerar återkomsten för regissörsparet bakom "Little Miss Sunshine", men det är Zoe Kazans historia som gör den till något utöver en vanlig romantisk komedi eller ett ordinärt romantiskt drama. Bakom en del överflödiga flamsigheter har den intressanta, om än inte världsomvälvande saker att säga om det mänskliga tvånget att idealisera kärlek och partner, om kärlek som svalnar, om rädslan för att bli lämnad ensam.

Dessa universella ämnen får ta plats i förgrunden framför det metalitterära tema som man tror ska prägla en film som handlar om en författarskapelse som kommer till liv, och det tror jag var ett klokt drag. Är man sedan farligt nära att få en allergisk reaktion mot den söttruliga och tokroliga Ruby eller det faktum att hon ibland reduceras till ett föremål och om man tycker att den manliga blicken här för det mesta får tolkningsföreträde så har man alldeles rätt - jag inbillar mig att det är precis sådana tendenser, att idealisera och förenkla, som Kazan vill prata om.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Lebowski
Ah, vad fint. En bra mix mellan Eternal sunshine, The adaptation och Stranger than fiction där en mycket bra Paul Dano skriver sin egen flickvän. Den är som bäst den första halvan, går lite på tomgång runt 3/4 men avslutar mycket bra. En kittlande historia som iofs skulle kunna utnyttjas ytterligare än vad den gjorde. Balanserar mellan en trea och fyra och hamnar därför på en stark trea.
ozjeppe
Synd att man inte kan sätta halvor mellan betygen här, för detta är en nästan exemplarisk 2 & 1/2. Visst - en tankeväckande fantasi med sporadiskt ljusa stunder, men som slutligen känns som överblivna smulor från "Stranger than fiction" och något som Charlie Kaufman skulle kunna ha gjort mirakel av. 

Här suckar jag dessvärre åt missade utvecklingsmöjligheter i storyn, som aldrig tar ett avgörande "aha-steg" och frågar mig mest varför Danos rollfigur (som mest är ett småsint as som jag inte kan se förtjäna den konventionella slutände-poängen) inte ändrar på Ruby till att utföra diverse underverk eller bli en mänsklighetens välgörare, eller nåt i den stilen. Nä just det, han är ju mest ett småsint as. Och när huvudfiguren är sådan, får en film problem hos mig... Nåväl, välspelat är det och tankeväckande nog för godkänt.
Gomer Pyle
Riktigt schyst rulle med ett originellt manus. Kul och se att det fortfarande finns folk som kan komma på nya och fräscha historier i dessa tider med remakes och uppföljare. Paul Dano och Zoe Kazan är briljanta i sina roller. Och inte en skymt av stora och högljudda robotar fanns det heller, ett stort plus i kanten.

4/5
Visa fler (7)

Veckans populära filmer

Visa fler