Pojken med cykeln (2011)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Cyril, 12 år, rymmer från barnhemmet dit han har dumpats av sin pappa och hamnar av en händelse i händerna på Samantha, en hårfrisörska med ett sällsynt stort hjärta.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: POJKEN MED CYKELN

Gripande om frustrerad pojke
Cannes 2011 - Att skapa ett drama kring ett barn är ett ganska enkelt knep för att engagera en publik men det räcker inte alltid med att utsätta barnet för något traumatiskt. Här lyckas man dock briljant med att förmedla järnstarka känslor för den stackars, unge Cyril som under en hård, envis yta desperat söker efter kärlek och omtanke.

11-årige Cyril (Thomas Doret) försöker ständigt rymma från det barnhem han satts på för att försöka söka upp sin pappa (Jérémie Renier, från "In Bruges") som övergett honom. En av pappans grannar, den snälla frisörskan Samantha (Cécile De France) tar Cyril under sina vingar när det visar sig att pappan beslutat sig för att utesluta pojken ur sitt liv. Men Cyril är känslomässigt frustrerad, bångstyrig och svår att hantera, ett beteende som gör att han så småningom hamnar i klorna en kriminell ungdomsligist.

Barn skildras alltför ofta som väldigt enkla, okomplicerade personer vilket är så långt ifrån verkligheten man kan komma. Sen är självfallet inte alla barn så förstörda och destruktiva som Cyril men barn som mår dåligt är ett alltför tabubelagt ämne på film. Och dåliga föräldrar är oftast de extrema som misshandlar eller förgriper sig på barnen. Här är det en feg, oansvarig man som bortprioriterar sin son. Det skär i hjärtat när han stänger dörren mitt framför Cyrils kärlekssökande blick.

Cyrils spelas med bravur av fantastiske debutanten Doret. Han är helt naturlig som ett uppmärksamhetstörstande, frustrerat barn som tar på sig skulden när de vuxna ständigt sviker. Den tomma blicken, de tillbakahållna känslorna, de aggressiva utbrotten. Det är lätt att förstå Samanthas frustration och blandade känslor för den svårhanterade pojken. Ändå känner man för Cyril och bryr sig om hans öde. Det är trots allt bara ett barn och liksom i "The Social Network" följer vi en på ytan ganska osympatisk och enerverande person som egentligen bara är en människa i behov av närhet och omtanke.

Det blir gripande när Cyril slits mellan den sanna, varma kärleken från den moderliga Samantha och de falska, egoistiska människorna som ignorerar eller utnyttjar honom. Det är en hård, kall värld vi lever i men det skildras aldrig med moralkakor eller pekpinnar utan med ett ömsint porträtt av en vilsen, liten pojke med stark personlighet.

De France, minnesvärd från skräckisen "Switchblade Romance" men bortkastad i Clint Eastwoods mediokra "Livet efter detta", bevisar återigen vilken kompetent skådespelerska hon är i fransk film, då är helt på pricken som den änglalikt empatiska Samantha. Och flerfaldigt prisbelönade, hyllade bröderna Luc och Jean-Pierre Dardenne bevisar att de fortfarande är bland toppnamnen när det gäller starka, trovärdiga och intelligenta dramer.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Gomer Pyle
Jag håller med Latorre här. En väldigt bra film. Och Samantha var då en minst sagt godhjärtad människa.
Dimman
Gripande drama värd att ses! Riktigt bra skådespeleri! Den saknar något extra för att femman ska sitta på plats men den är nära där! En övergiven pojke som slits runt när det enda han behöver är kärlek! En stark fyra får den i min bok!
4/5
kenway
Detta var ju absolut INGEN 5:a. Hur i hela friden kunde den få det?
Visa fler (17)

Veckans populära filmer

Visa fler