Parasit 2019
Synopsis
Arbetslösa men streetsmarta Ki-teak och hans familj intresserar sig för den rika och glamorösa familjen Park. En efter en nästlar de sig in i familjens hem, men en oväntad incident ställer allt på sin spets…
Info
Originaltitel
Gisaengchung (Parasite)
Biopremiär
20 december 2019
DVD-premiär
11 maj 2020
Digitalpremiär
17 april 2020
Språk
Koreanska
Land
Sydkorea
Distributör
TriArt Film
Ålder
15 år
Längd
Absurd, skruvad och ljuvligt mörk familjesaga
Klyftan mellan de fattiga och de rika skildras med sylvass humor, oväntade vändningar och en hel del mörker i Bong Joon-hos ”Parasite”. Det är en ljuvlig svart komedi om det mest skruvade hushållet sen ”Dogtooth”.
Trots arbetslöshet och fattigdom lyckas Ki-taek och hans familj hålla humöret uppe. Mamma, pappa och två snart vuxna barn trängs i en sliten källare i en nedpissad gränd, och letar ständigt småjobb och gratis wifi. Familjen har inte mycket, men de har en skön sammanhållning, hjärtlig jargong och ambitioner för ett bättre liv.
När sonen Ki-woo får tips om ett jobb hos en rik familj, öppnar sig möjligheterna till en extra inkomst. Med ett förfalskat universitets-diplom får han anställning som engelskalärare åt familjen Parks tonårsdotter. I den lyxiga villan bor också en affärsman, hans hemmafru, en tyst grabb som mest uttrycker sig via teckningar, och hushållerskan som håller ordning och reda på alla.
Ki-woo fångar snart chansen att ordna ett jobb för sin syster, Ki-jung, som pojkens "konstterapeut". Han tipsar fru Park om "en begåvad bekant", som "antagligen är jätteupptagen", men han ska göra sitt bästa för att ordna ett möte. På falska meriter och med påhittade namn har snart båda syskonen lurat till sig anställning hos den förmögna familjen.
Hur länge kan de hålla upp lögnerna, och hur långt kan charaden dras? Detta är bara inledningen på ett skruvat scenario som Bong Joon-ho ("Snowpiercer", "Okja") så mästerligt har regisserat. Här finns DNA av såväl Sune-familjen som den absurda grekiska "Dogtooth" (2009) från Yorgos Lanthimos. Samtidigt som "Parasite" känns helt och hållet originell, aldrig förutsägbar, och omöjligt att sätta i ett enda genrefack.
Komedi och tragedi går hand i hand genom Bongs snåriga korridorer, och man vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn. "Parasite" är en film som man upplever bäst utan att veta något på förhand. Det är en underhållande historia som tidigt fångar mig med sin härliga humor, och sedan bara skruvar åt greppet allt starkare ju längre filmen går.
Inte helt otippat talar regissören också om klyftorna mellan de som har pengar och de som har inget. Man kan se filmen som en kommentar på ett samhälle där de fattiga tar till desperata åtgärder för att klättra ur sin misär, och där de rika blundar för vad som händer i omvärlden. Bong Joon-ho har gjort en av årets bästa filmer, och jag älskar varenda sekund!
När sonen Ki-woo får tips om ett jobb hos en rik familj, öppnar sig möjligheterna till en extra inkomst. Med ett förfalskat universitets-diplom får han anställning som engelskalärare åt familjen Parks tonårsdotter. I den lyxiga villan bor också en affärsman, hans hemmafru, en tyst grabb som mest uttrycker sig via teckningar, och hushållerskan som håller ordning och reda på alla.
Ki-woo fångar snart chansen att ordna ett jobb för sin syster, Ki-jung, som pojkens "konstterapeut". Han tipsar fru Park om "en begåvad bekant", som "antagligen är jätteupptagen", men han ska göra sitt bästa för att ordna ett möte. På falska meriter och med påhittade namn har snart båda syskonen lurat till sig anställning hos den förmögna familjen.
Hur länge kan de hålla upp lögnerna, och hur långt kan charaden dras? Detta är bara inledningen på ett skruvat scenario som Bong Joon-ho ("Snowpiercer", "Okja") så mästerligt har regisserat. Här finns DNA av såväl Sune-familjen som den absurda grekiska "Dogtooth" (2009) från Yorgos Lanthimos. Samtidigt som "Parasite" känns helt och hållet originell, aldrig förutsägbar, och omöjligt att sätta i ett enda genrefack.
Komedi och tragedi går hand i hand genom Bongs snåriga korridorer, och man vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn. "Parasite" är en film som man upplever bäst utan att veta något på förhand. Det är en underhållande historia som tidigt fångar mig med sin härliga humor, och sedan bara skruvar åt greppet allt starkare ju längre filmen går.
Inte helt otippat talar regissören också om klyftorna mellan de som har pengar och de som har inget. Man kan se filmen som en kommentar på ett samhälle där de fattiga tar till desperata åtgärder för att klättra ur sin misär, och där de rika blundar för vad som händer i omvärlden. Bong Joon-ho har gjort en av årets bästa filmer, och jag älskar varenda sekund!
| 22 maj 2019 12:45 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (4)
Lite seg och lång men har ett spännande moment när familjen kommer hem efter resan och lite galet där mot slutet.
Jag håller med recensionen nedan att den här filmen när man väl såg den upplevdes lite småseg och mest puttrade på i samma tempo ända till sista 20 minuterna. Men det är onekligen en bra film och en film man kommer på sig själv att gå och tänka på. Jag kan inte riktigt ställa mig in i kön som skriker mästerverk men en fyra är den absolut värd, ska bli spännande att se vad Bong Joon-ho går vidare med nu.
En film som växer på en. Filmen är egentligen lite seg, men samtidigt händer det något nytt hela tiden. Lite förutsägbar blir den på slutet, jag hade föredragit ett mindre bombastiskt slut. Känns som att manusförfattarna tog den enkla vägen. Men oavsett är filmen både småputtrigt rolig, fylld av härliga karaktärer och iaktagelser. Inte särskilt sympatiska, men fascinerande. Dock inte helgjutet. Det känns snarare som att Parasite blir bra för att det gentemot så mycket annat känns äkta. Därför blir de lite ologiska handlingarna i slutet småsura då man hade väntat sig mer. Men det kan också vara för att jag inte är korean eller fattig som det känns så. När jag kom ur biografen kändes det som en bra film men inte mer. Men ju mer jag tänker på den desto mer gillar jag den. 3,5/5.