Napoleon Dynamite (2004)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Idahos största tönt, Napoleon Dynamite, bor tillsammans med sin farmor och bror. Han tycker själv han är tuff, har rödblont afro och brillor och tycker om att teckna. Brorsan tillbringar all sin tid på nätet för att hitta brudar, han är ungefär lika cool som Napoleon. Bästa vännen är utbytesstudenten Pedro och de bestämmer att de ska vinna studentpresidentvalet över elaka populära Summer.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: NAPOLEON DYNAMITE

Underligheterna räcker inte
Napoleon Dynamite. Den mannen, denna underliga tonåring i en amerikansk småstad, med en underlig familj, livlig fantasi och tonårsproblem i skolan, honom har jag hört mycket gott om. Och varför tvivla? Jag är oerhört förtjust i underliga saker. Men ibland räcker inte underligheterna hela vägen, och trots att "Napoleon Dynamite", filmen, har sin ljusa stunder, känner jag att den mest av allt är ganska överskattad.

"Napoleon Dynamite" har handling, men det är en ganska löst sammansatt sådan. Här finns en tråd om ett skolval, och titelkaraktärens försök att få sin nye vän vald. Här finns ett potentiellt kärleksintresse. Här finns Napoleons arbetslöse bror som chattar och drömmer om någonting mer. Här finns en bitter farbrors försök att känna snabba pengar. Här finns en hel del och visst drivs det framåt, men det driver alldeles för sakta.

För allt det här känns mest som ursäkter att visa upp de underliga karaktärernas ytliga underligheter. Suckarna, de himlande ögonen, diverse fraser, manér, kläder. Jag är egentligen inte speciellt förvånad över att filmen har sin trogna skara fans, jag skulle lätt kunna vara en av dem, om det bara hade funnits något mer. Napoleon själv irriterar mig mer än något annat. Han och hans familj, deras egoism, och deras totala avsaknad av social kompetens. Vilket, återigen, kan vara roligt, men här blir det emellanåt för elakt. Framför allt gentemot just Napoleon. Och sådant har jag svårt att hitta det roliga i.

Helt bortkastad är dock inte tiden, och någon sågning blir det här inte tal om, för det funderar ju ibland. Alla dessa nderligheter. Fungerar i små doser. För mig slutar det fungera när det dras ut på, när man gör långfilm av vad som fungerat bättre i kortfilmsformat, eller som sketcher. Små doser. Det är så jag hade velat ha "Napoleon Dynamite". Det är så jag föredrar det.

Matintrot är snyggt, fantasirikt, och jag tyckte verkligen om slutet (det vill säga det som kommer före eftertexterna och inte det som visas efter), lite fint, och Jared Hess (mannen bakom kameran, som skrev manuset tillsammans med sin fru Jerusha) ska ha cred för att han i stort lyckades undvika driva med de gamla vanliga stereotyperna. Det fanns många möjligheter, som många andra hade tagit, och på så vis är det en ganska snäll film. Förutom när de är taskiga mot Napoleon.

Så det fanns potential. "Napoleon Dynamite" hade definitivt potential och tillfällen, och även Diedrich Bader i en liten roll (sällan en dålig sak), men hur mycket jag än skulle vilja gilla filmen fullt ut, går det inte. Inte som helhet. Det är de små doserna som gäller. Små doser av napeoleanska underligheter. Inte mer.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
magiul
Det tar en stund för mig att bli biten. Efter allt man hört förväntade jag mig en skrattkomedi. Men det är det ju inte. Överlag finns det varken särskilt mycket skämt eller handling. Men vad förälskad man blev i filmens alla karaktärer. Helst hade jag velat att det var en serie då jag inte ville att det skulle ta slut. 3/5.
Binke
Vote for Pedro
Walther
This is pretty much the worst review ever made
Visa fler (13)

Veckans populära filmer

Visa fler