Beginners (2011)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Oliver träffar Anna bara några månader efter att hans pappa Hal gått bort i cancer. Förälskelsen fyller Oliver med minnen av pappan, som vid 75 års ålder kom ut som homosexuell efter att ha mist sin fru efter ett långt äktenskap. Hals nya liv som gay blev på samma gång omtumlande och fantastiskt, inte minst då han träffade en yngre älskare, men också för att far och son kom varandra nära för första gången. Något som nu får största betydelse för Olivers kärlek till Anna.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: BEGINNERS

Melankoliskt om kärlek
Vemodigt om kärlek och relationer i en annorlunda film som närmast kan liknas vid en slags amerikansk "Amelie från Montmartre" med sin annorlunda stil och melankoliska och ensamma huvudperson.

Det där med kärlek och relationer är ingen lätt grej. I alla fall är det känslan man får av Mike Mills (Thumbsucker) nya indie-flick "Beginners".

Oliver (Ewan McGregor) har alltid haft svårt att få sina förhållanden att hålla. Han har för vana att lämna kvinnorna i sitt liv innan de lämnar honom, något som har säkert har mycket att göra med det faktum att hans excentriska mamma hade svårt att visa honom kärlek och att föräldrarnas relation visade sig vara allt annat än genuin när hans pappa Hal (Christoffer Plummer) vid 75 års ålder, efter moderns död, valde att komma ut som öppet homosexuell.

Men allt detta får vi reda på genom tillbakablickar. För när filmen börjar har Hal redan dött i cancer och Oliver är sysselsatt med att städa upp i hans hus, där brev och andra personliga tillhörigheter får Oliver att minnas pappans sista tid.

Socialt avig och med stora problem att våga prata med det motsatta könet och nu även extra nere efter pappans bortgång, lyckas Olivers vänner ändå få med honom ut till en fest där han träffar Anna (Mélanie Laurent, "Inglourious Basterds"). Hennes strupkatarr gör henne oförmögen att prata för tillfället och de två finner varandra genom bruset av allt det vanliga i livet.

"Beginners" är en ovanlig film, ibland till och med konstig och den är fylld med olika stilistiska grepp som hjälper till att ge den dess sär-ton. Vi har fotomontagen som visar hur lycka såg ut under olika årtionden, vi har Olivers minnesbilder som han måste rätta till - vilken tröja var det egentligen pappan hade på sig när han sa att han var gay - och vi har hunden Arthur som ibland kan prata, eller i alla fall så förstår han 150 ord som han själv uttrycker det.

Oliver är som en slags manlig och amerikansk version av mångas melankoliska favoritprotagonist Amelie i "Amelie från Montmartre". Lika vemodig och ensam framstår han och lika villig att se världen runt sig på sitt alldeles egna sätt. Men där Amelie har en uppfinningsrikedom och gnista som man direkt faller för, håller sig Oliver på en mer jämn tragisk nivå. Jag sympatiserar lika mycket med honom, men jag blir långt från lika förälskad i hans karaktär.

Hans galna mamma (TV-skådisen Mary Page Keller) å andra sidan är en personlighet som det är svårt att inte tycka om - i alla fall så länge hon inte är din egna mamma på riktigt. Hon har egentligen väldigt få scener här - för få kanske, eftersom hon är den enda som verkligen livar upp, något som kan behövas emellanåt.

Jag gillar det kaosartade sättet som "Beginners" berättar sin historia på, men ibland famlar man i runt mörkret för att försöka få rätsida på vart filmen är på väg. Hoppen mellan nutid och dåtid gör att nästan lika stor vikt läggs vid Olivers relation med pappan som den han håller på att utveckla med Anna och jag tror att filmen medvetet duckar för att hålla sig till någon röd tråd.

Något mästerverk är det alltså inte tal om, men "Beginners" lyckas nästla sig in och röra runt bland våra känslor och trampa på ömma tår vi inte visste vi hade. Och även om det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är man känner när eftertexterna rullar så har det inte gått en minut utan att man känt något.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Wugllabang
Besviken måste jag säga. Istället för att berätta en intressant och minnesvärd historia så känns filmen mer som en uppvisning i omotiverad lustighet och en stil som bara är konstig för konstighetens skull, gång på gång så ska regissören lägga till små absurda detaljer som talande hundar, folk som är stumma utan anledning, och konstiga klipp som illustrerar huvudpersonens monologer. Alla dessa små detaljer tappar efter ett tag sin effektivitet och blir istället bara distraherande och smått irriterande, vilket i slut ändan gör det till en väldigt platt och kall film som känns ganska meningslös. 

Den är inte gripande, den är inte underhållande, den är inte djup, och den är helt befriad från spänning. Den gav mig ingenting helt enkelt, men det är fortfarande en ganska välgjord film, och det belönar jag med en stabil tvåa.
Scott
En väldigt fin och välspelad film! Alla tre, McGregor, Laurent och Plummer är väldigt bra! Svag 4/5!
David Brent
No offense taken :)
Visa fler (14)

Veckans populära filmer

Visa fler