Intervju

Skribent

Mats Karlsson

4 april 2011 | 20:28

Zack Snyder om "Sucker Punch"

Hollywoodregissören Zack Snyder var på besök i Stockholm och MovieZine tog en pratstund med honom där diskussionen kretsade kring "Sucker Punch" och kring "Superman".

Zack Snyder inledde sin regissörskarriär med en nyversion av George A. Romeros "Dawn of the Dead" 2004 och har sedan dess gjort stora visuella intryck med "300" och "Watchmen". Nu är han aktuell med "Sucker Punch" och Snyder passade på att gästa Stockholm för att promota för filmen. MovieZine tog tillfället i akt och satte sig ner med Snyder och pratade om "Sucker Punch", "Superman" och tog även reda på vilka som var hans favoritregissörer och favoritfilmer.

Jag fick snart erfara att Zack Snyder var en herre som sprudlade av energi och han pratade gärna länge och högt samt besvarade välvilligt alla frågor han fick på ett öppenhjärtligt sätt. Han uppskattade sannerligen den nördiga inställningen på intervjun och var inte alls främmande för att komma tillbaka till Sverige.

Ok, Zack Snyder. Nu har du två val här. Antingen diskuterar vi bläckfisken (en av sakerna han valde bort i "Watchmen") de närmaste timmarna eller så vi pratar helt enkelt om "Sucker Punch".

Hahaha! Jag älskar verkligen bläckfisken, så ta inte det här på fel sätt. Men jag skulle uppskatta om vi kunde prata om "Sucker Punch", om det är ok med dig? Men jag uppskattar verkligen din humor!

Ok, låt oss inleda vår pratstund med att prata om "Sucker Punch". I "300" hade du mestadels manlig rollbesättning, men med denna är det precis tvärtom, mestadels kvinnlig rollbesättning. Hur kom du fram till den idén?

Jag gjorde först en film som hette "Dawn of the Dead" och sedan gjorde jag "300" och efter det "Watchmen". Efter Watchmen fanns det starka,.. Jag skulle inte kalla det påtryckningar, men alla sa till mig:: "Du är nördkulturens stora mästare". Och jag svarade med att säga att jag är bara mig själv och jag ser mig inte själv som det. Jag går bara hem varje dag och tar hand om mina ungar. Men jag råkar gilla vissa saker som jag gillar.

"Sucker Punch" föddes ur mitt begär att förstå min plats i nördkulturen. Kanske till och med att förstå nördkulturens plats i mitt liv. Vad jag menar med det är att allting, till exempel är det en film i en film, en story i en story. På sätt och vis är jag Baby Doll och processen med att göra filmen är ungefär vad som händer med henne i filmen. Precis som den inledande kampen i filmen blir man förpliktigad till filmen. Allt det är paralleller av två världar.

När folk säger att mina filmer påminner dem om dataspel frågar jag dem vilka spel de syftar på. Efter en stunds funderande säger de kanske: Det här spelet! Ok, vad är det som det påminner om min film mer specifikt, frågar jag dem. Det som händer är samma sak som händer i filmen och så är det filmsekvenserna i spelet som är väldigt lika. Då säger jag att jag känner killen som har gjort det här spelet. Jag känner honom väldigt väl. Han har sagt till mig att han har kopierat "300" rakt av. Kontentan blir alltså att de påstår att filmen har kopierat ett spel som har kopierat min film? Det är lugnt, för det är vad filmen handlar om. Det handlar om popkulturen i stor skala. Hur det ger näring åt genrefilmen. Actiongenren, fantasygenren och alla de genrer som nördkulturen stöder. Så "Sucker Punch" är storyn man ser plus att det är en annan story ovanpå det, som resulterar i att man får analysera den värld som jag själv befinner mig i.

En del människor tycker att du koncentrerar dig för mycket på det visuella och ignorerar resten i filmen. Hur svarar du på den kritiken?

Jag säger och påstår att filmer är bilder, eller hur? Det kallas för rörliga bilder och det är vad filmindustrin handlar om. Om man inte får göra enastående bilder då förstår jag inte alls vad man har för uppfattning om film överhuvudtaget. Film är bilder. Mitt ständiga mål när jag gör en film är bilderna. Man ska sitta sig ner och kolla in varenda liten bild och förhoppningsvis hitta berättelsen i dem. Så när människor säger att man inte bryr sig om storyn låter det bara konstigt. Alla filmer jag gör har en story och påstår man att man inte upptäcker storyn kan man väl inte se på filmen överhuvudtaget.

Jag producerar hela världen i filmen, varenda liten detalj och allt den består av. Bergets skepnad, färgen på blommorna, kläderna alla har på sig och allt annat man ser i filmen. En filmmakare skulle kunna hävda att berget är en symbol för portarna kring fängelset och att blommorna symboliserar döden. Men strunt samma. Klart man kan påstå det, men i verkligheten är det filmen man pratar om och vad man har skapat där. Det är bara skitsnack, för att vara ärlig. När vi gör det, då gör vi verkligen det, för det finns ingenting där från början. Man har en green screen och därifrån bygger vi vår värld. Hela idén med det är för mig är att man exempelvis använder sig av formen av ett mentalsjukhus och allt är skapat utifrån det. Jag kontrollerar varenda liten bit av det. Jag kan faktiskt inte vara i varenda biograf och påtala för biobesökarna vad de ska kolla på, det är omöjligt. Så jag hoppas verkligen att folk kan njuta av filmen och inte överanalysera den. Njut istället av dessa läckra bilder!

Ditt nästa projekt är "Superman: Man of Steel". Vad kan Snyder-fansen förvänta sig från den? Kommer det att bli en typisk Snyder-film?

Jag tror inte det. Jag menar att självklart blir den det, men låt oss säga så här. Du om någon vet att jag gillar att ha ironi i mina filmer, jag tycker det är viktigt att ha det. Nu när vi pratar om att "Superman" kommer troligtvis bli den mest realistiska film jag någonsin har gjort, för att jag har känslan att Superman är en modern och relevant person i en verklig värld. Så "Superman" kommer bli den mest realistiska filmen. Den mest realistiska filmen fram till idag kommer handla om karaktären Superman. Det tycker jag själv är väldigt ironiskt och intressant, för jag tycker att en sådan fantastisk karaktär som utspelas i vår värld är väldigt intressant. Så mina traditionella och galna actionsekvenser och visuella effekter kommer bli svårare att få till. Men det kommer fortfarande bli helt galet!

Alla har sina favoriter och vem som är min vet du redan. Vilka filmskapare avgudade du när du växte upp och som kanske fortfarande är dina idoler?

En väldigt intressant fråga. Låt mig fundera nu så jag inte glömmer någon. Jag är stort fan av David Cronenberg och John Boorman. Jag älskar verkligen John Boorman, han är fantastisk. Sedan älskar jag Brian De Palma och andra rebeller som De Palma. Självklart tillhör Martin Scorsese, Sam Peckinpah och Francis Coppola mina absoluta favoriter. Kollar vi vilka filmer som är mina favoriter säger jag "Star Wars" rätt upp och ner. Jag var elva år när den kom ut och efter det insåg jag att jag ville bli filmskapare! Min mamma var väldigt cool. Jag berättade för min mamma när jag var elva år gammal att jag ville bli filmregissör. Min mamma sa bara kort och koncist: Ok!

"Empires Strikes Back" släpptes på en onsdag i USA. Jag kommer ihåg att jag berättade för min mamma att filmen skulle få premiär veckan därpå. Jag sa också att den får premiär på en onsdag. Då säger hon: Ok, vad ska vi göra då? Jag vet inte. Jag har skola den dagen, sa jag. Då sa min mamma: Du kan inte gå till skolan, du får strunta i skolan på onsdag och jag kör dig till biografen klockan fyra på morgonen så du kan ställa dig i biljettkön. Sådan var min mamma. Om jag sa till henne att jag jobbade med min film svarade hon alltid: Glöm skolan och allt vad prov heter, gör färdigt filmen istället. Ja, morsan var ganska cool!

Förra året gjorde du din första animerade film, "Legend of the Guardians". Är du sugen på att göra ännu en animerad film?

Jag hade fantastiskt kul och lärde mig en massa saker med den nya erfarenheten. Jag använde mig av samma företag som gjorde de visuella effekterna till "Legend of the Guardians" som för "Sucker Punch". Grant Freckelton som jobbade med mig med "300" var scenograf i "Legend of the Guardians", en god vän till mig. En otrolig talang. Så jag hade fantastiskt kul med filmen och jag vet inte när jag gör min nästa animerade film. Nu närmast kommer jag att göra "Superman" som kommer ta lång tid och sedan har jag ett antal andra projekt jag kollar på.

Som "Batman"?

Haha. Vi får se hur det blir med det. Det jag vet nu är att jag ska göra "Superman" och efter det är det mer osäkert. Men jag kan säga att jag kommer definitivt göra fler filmer framöver!

När kommer du tillbaka till Sverige?

Jag skulle verkligen vilja komma tillbaka inom en snar framtid. Men det är svårt att säga när det blir. Jag skulle gärna vilja träffa dig igen!

Ok, då bokar vi in ett nytt möte här och nu. Vad sägs om att komma innan premiären av "Superman" i december 2012?

Haha! Avgjort! Hm, om vi ska vara seriösa och ärliga så vet jag inte hur det blir. Men självfallet vill jag komma tillbaka hit. Jag älskar Sverige och alla nördiga personer som bor här, som du själv! Vi får väl se vad som händer. Det jag kan lova är att jag kommer göra vad jag kan för att komma hit igen och att göra det i samband med "Superman" är inte alls någon dum idé. Haha, jag gillar verkligen din rättframhet och påstridighet!

| 4 april 2011 20:28 |