Marvel Cinematic Universe (MCU) har sett bättre dagar. Varken biopubliken eller tv-tittarna bryr sig inte om hjältarna om de inte heter Captain America eller Spider-Man och de flesta har väl i ärlighetens namn börjat tröttna på hela konceptet.
Deras kanske sista försök till livboj är att plocka fram alla gamla insomnade hjältar till ännu en trött återträff i årets ”Avengers: Doomsday”, när de egentligen borde satsa på bra filmer och tv-serier med nya karaktärer.
Ibland undrar jag om det inte hade varit bättre om de bara hade begravt hela schabraket med ”Avengers: Endgame” för sju år sedan – men sen ser jag en tv-serie som ”Wonder Man” och tänker att de gärna får hålla på ett tag till, så länge de vågar göra något annorlunda.
Det mest jordnära Marvel någonsin har gjort
Finns det superhjältefilmer i Marvel-universumet? Om du frågar ”Wonder Man”, ja. Den här tv-serien utspelar sig i ett Hollywood som ligger väldigt nära verkligheten, med skådespelare som kämpar i flera år för att få en minsta chans att få en liten biroll i en lovande tv-serie.
Här möter vi den kämpande skådespelaren Simon Williams (Yahya Adbul-Mateen II, känd från ”Aquaman” och ”The Matrix Resurrections”), som av en händelse får en chans att provspela som huvudrollen i en remake av sin absoluta favoritfilm ”Wonder Man” från 80-talet. Han döljer dock en hemlighet, som kan sätta hela hans skådespelarkarriär på spel.
Samtidigt möter han Trevor Slattery (Ben Kingsley) som också ska provspela i filmen, som vi tidigare sett som den fejkade terroristen The Mandarin i ”Iron Man 3” och och senare i ”Shang-Chi and the Legend of the Ten Rings”. De blir snabbt vänner, även om den avdankade skådespelaren har något att vinna på deras vänskap.
Det förekommer superkrafter här, men de är verkligen inte i fokus. Istället målar ”Wonder Man” upp en ganska realistisk bild av Hollywood, samtidigt som vi får utforska de två skådespelarnas kamp för att få sina roller och deras relation. Det är väldigt jordnära och blir även ganska meta ibland, då både riktiga filmer och skådespelare från vår verklighet förekommer. Jag gillar greppet, samtidigt som det blir lite snurrigt. Finns alltså ”Frozen” och Josh Gad i Marvel-universumet?
Det är välspelat, snyggt filmat och har ett bra manus som verkligen får ta plats – istället för spektakulära actionscener, billiga gästspel och påkostad datorgrafik. Det är uppfriskande att se en Marvel-produktion som är inspelad på plats, istället för till 80 procent framför en green screen.
Det blir lite av en hyllning till skådespelaryrket och filmbranschen, samtidigt som den inte tvekar att visa dess baksidor.
En välskriven karaktärsstudie
”Wonder Man” är som sagt mer intresserad av att fördjupa sig i sina två huvudrollsinnehavare, än att panga på med så mycket specialeffekter som möjligt. Varken Yahya Adbul-Mateen II eller Ben Kingsley är några kanonskådisar som kommer vinna några priser för det här, men jag blir ändå övertygad – mycket tack vare den annorlunda premissen.
Det finns ett avsnitt som är något av det bästa jag sett på länge, där vi i en tillbakablick på får se vad som kan hända med en person med superkrafter som väljer att använda sina förmågor på bioduken istället för att hjälpa andra. Jag blir nästan förvånad att Marvel kan göra något som är bra på den här nivån, när de annars mest levererar blockbusters.
Det är även långt mycket mer intressant att de fördjupar sig i en karaktär som The Mandarin, än att de desperat rullar fram professor Xavier (Patrick Stewart) från ”X-Men” för sjuttioelfte gången eller antyder att Captain America är tillbaka i ”Avengers: Doomsday” – trots att både karaktären och tittarna har gått vidare.
En inte särskilt rolig men drabbande komedi
Marvel beskriver själva ”Wonder Man” som en komedi, vilket känns en aning missvisande. Om du hoppas att få skratta sönder dina magmuskler i tv-soffan är det här fel tv-serie att välja. Det finns en del humor, men det är snarare en dramaserie med en del humorinslag.
Det är dock trevligt att den inte fastnar i samma fälla som många andra Marvel-produktioner, med samma trötta skämtstruktur upprepat gång på gång. När det är roligt känns det träffsäkert, samtidigt som skrattet aldrig överskuggar de dramatiska scenerna.
”Wonder Man” och även ”Thunderbolts*” visade att det går att göra mer seriösa superhjälteproduktioner i MCU, som inte schabblar bort allvaret med svaga skämt.
En fantastisk tv-serie Marvel (och kanske även du) kommer glömma bort
”Wonder Man” skulle egentligen ha haft premiär redan 2023 eller 2024, men på grund av de pågående strejkerna i Hollywood blev den inte färdigställd och därmed försenad.
Sedan dess har två liknande serier hunnit släppas, som ”The Franchise” och ”The Studio” som även de tar oss bakom kulisserna. Marvel-chefen Kevin Feige har själv sagt att han är rädd för att det ska verka som att de ”följer en trend, istället för att ha varit först”. Det är en rimlig oro, då jag tror att det är vad som kommer hända. Jag tycker dock att du ska ge den en chans, trots att vi kanske aldrig mer får se Wonder Man igen.
”Wonder Man” står nämligen stadigt på egna ben, vilket jag hoppas att Marvel vågar göra med fler produktioner i framtiden.
Snabbfakta om ”Wonder Man”
Skapad av: Destin Daniel Cretton, Andrew Guest
Medverkande: Yahya Abdul-Mateen II, Ben Kingsley, Arian Moayed, Olivia Thirlby
Genre: Drama, komedi
Längd: 8 avsnitt
Premiär: 27 januari
Visas på: Disney+
Betyg: 4 av 5
Läs också: Tv-redaktören tipsar: De 15 bästa nya tv-serierna från 2025
Läs också: KRÖNIKA: Jag saknar tiden då en filmpremiär fick hela världen att stanna upp
