Recension: The Square (2025)

Udda och överraskande om en svensk diplomat i Nordkorea

Tribeca Film Festival 2025: Annika Andersson ser en fåordig film som rör sig framåt i maklig takt, men tid nog att beundra de vackert animerade filmrutorna.

Publicerad:

Det underbara med filmfestivaler är de märkliga, udda, och överraskande filmerna man ramlar på ibland. Kim Bo-sols animerade långfilmsdebut “The Square” som visas på Tribeca nu är just en sådan film.

“The Square” är gjord i Sydkorea med en modest budget och skapad nästan helt av regissören själv, som även står för manus, produktion, filmfoto, klippning, och den vackra animationen. Handlingen är dock satt i samtida Nordkorea, och bara det väcker nyfikenhet då landet är såpass isolerat att Bo-sols kunskaper om tillvaron där knappast kan vara förstahandsupplevda. Eller? 

Men den dystra världen som presenteras i filmen känns trovärdig nog. Visst måste solen skina även i Nordkorea, men filmen utspelar sig vintertid där allt är grått och glåmigt – vilket understryker den olustiga känslan av livet i en auktoritär stat med konstant övervakning.

Människor lever utan fritidsintressen, utan makt över sina egna liv. Andra bestämmer vilka de får träffa och vad de får göra. Man måste vara försiktig med vem man pratar med, umgås med, och vad man säger. Filmen förmedlar väldigt starkt känslan av isolering och ensamhet.

Som för huvudpersonen, den svenske diplomaten Isak Borg. Isak är stationerad i Pyongyang där han har en egen lägenhet med jämförelsevis hög standard. Han hålls dock noga under uppsyn. En officiell vakt står vid ingången till hans hyreshus och dokumenterar när han kommer och går, men även hans tolk Myung-jun spionerar från huset tvärsemot.

Isak förstår inte riktigt dennes avighet när han försöker bjuda in honom på en öl eller prata förtroligt, och ändå har han bättre insikt än många andra om den koreanska kulturen då hans morföräldrar kom till Sverige efter koreakriget. Det syns dock inte utanpå, där han tornar upp sig högt över alla andra, lång, blond, och ljushyllt.

Filmen är inte bara en social kommentar om livet i en diktatur, utan i ännu högre grad ett kärleksmelodrama. För Isak har i hemlighet blivit kär i trafikpolisen Bok-joo. Han skjutsar henne på cykeln till folktomma platser, de äter middag på restauranger vid olika bord, eller turistar då hon låtsas vara hans officiella guide. Men hans tjänst är på väg att löpa ut och det verkar inte som han kan få förlängning…

“The Square” har precis börjat sin festivalrunda och än finns inga pressnoter. Fanns här någon svensk som inspirerade Bo-sols Isak Borg (eller Börg som Isak själv stavar det på sin dator)? För kunskaperna har luckor och man kan inte låta bli att le en smula åt Myung-juns språkkunskaper i engelska och “skandinaviska”, eller mormorns paket med konserverade korvar – är det svenska prinskorvar Isak inte kan leva utan? Brukar det inte vara Kalles Kaviar eller saltlakrits utlandssvenskar hungrar efter? Om och när filmen når Sverige kanske vi kan få lite mer bakgrundsfakta, lite mer svar på våra frågor.

Filmen är fåordig och rör sig framåt i maklig takt, men tid nog att beundra de vackert animerade filmrutorna. Dessa ackompanjeras mestadels av stråkar och pianotoner, ljudet av vind som viner, eller karaktärernas andetag. Det ger en nästan meditativ helhet, dyster men stämningsfull, en melankolisk melodram. I skrivandes stund tävlar den i internationella långfilmskategorin och vi kan bara önska lycka till!

Läs mera