Ännu en Disneyklassiker har fått en makeover, där en nyversion av den vilda utomjordingen Stitchs äventyr är tillbaka på biodukarna lagom till sommaren.
Storyn är densamma som i originalet från 2002; vetenskapsmannen Jumba har i all olaglighet skapat en förbjuden varelse, alstrad för att framkalla kaos. Tyvärr för den megalomaniska Jumba har den galaktiska federationen upptäckt hans tilltag och visar ingen nåd. Experimentet måste förgöras och Jumba fängslas. Naturligtvis kan det inte gå så lätt, utan varelsen lyckas fly i en rymdfarkost och tar oavsiktligt sikte på en avlägsen planet som kallas Jorden.
Skillnaden mellan sommarens stora familjefilm och dess förlaga är att den här gången är det live action parat med CGI som gäller. En positiv sak med det valet är att vi får se den ljuvliga Maia Kealoha i titelrollen som Lilo, tillsammans med en stabil birollsensemble bestående av bland andra Zach Galifianakis, Courtney B. Vance och Tia Carrere.
Överlag får berättelsen om den ensamma och udda sexåringen Lilo och hennes storasyster Nani (Sydney Agudong) ett välbehövligt lager mänsklighet av att se, ja, faktiska människor i rollerna. Värmen mellan systrarna får en särskild skjuts av den fina kemi som finns mellan Kealoha och Agudong, även om sorgen efter de bortgångna föräldrarna kunde tagits tillvara bättre för att verkligen förklara den återkommande anspänningen mellan tjejerna.
Även Lilos stundtals gränslösa beteende hade blivit mer begripligt med hjälp av fler scener som refererar dels till hennes förlorade familj, men även till Lilos utanförskap med andra barn. För hon är verkligen ensam, och önskar sig inget hellre än en enda vän. Inte konstigt att hon därför omedelbart öppnar sitt hjärta för den blåa utomjordingen, som hon kärleksfullt döper till Stitch, när han med buller och bång kommer in i hennes liv.
Stitch själv känns tyvärr mer som en ovanligt flexibel rekvisita än en egen karaktär, vilket innebär att han inte riktigt får någon tyngd och därför inte heller känns som en trovärdig del av Lilos familj.
Disneys förkärlek för familjeband och allas lika värde kommer givetvis fram här, där vi får lära oss att ingen är stygg, de gör bara stygga saker ibland. Antagligen är det just den glossiga barnfilmskänslan som gör att även Zach Galifianakis naturliga fallenhet för komik slarvas bort lite grann, då han känns alltför återhållen för att verkligen komma till sin rätt.
Faktum är att filmens roligaste roll varken görs av Galifianakis, eller Billy Magnussen som Jumbas ofrivilliga parhäst Pleakley, utan den showen stjäls helt skamlöst av flickornas granne Tūtū (Amy Hill). Med sin rättframma attityd är det hon som ger den största källan till humor, i en annars ganska humormässigt tam film.
Med andra ord är den nya versionen av Lilo och Stich äventyr bäst lämpad för barnfamiljerna, medan vuxna tittare kommer ha större behållning av en omtitt på originalet istället.
Men något som verkligen fungerar för den här filmen är, förutom den tidigare nämnda syskonkemin, förstås miljöerna och fotot. Undersköna Hawaii kommer verkligen till sin rätt i all sin solkyssta, färgstarka härlighet. Här vinner remaken med hästlängder över originalet, med bländande stränder, kristallklart vatten och vibrerande grönska överallt.
Man har även uppdaterat vissa bitar och gjort dem mer fungerande, som att Jumba och Pleakley har teknologi som låter dem kopiera varsin mänsklig förklädnad. Ett genomtänkt val, eftersom det hade varit alltför otroligt, även för en barnfilm, att de skulle kunna röra sig bland människorna i sina utomjordiska skepnader.
Sammantaget är det en godtagbar omtolkning av en älskad klassiker vi får se, även om den hade haft mycket att vinna på att vässa sina skämt och fördjupa systrarnas känslospel i den värld de lever i, efter att ha blivit föräldralösa. Därmed inte sagt att det saknas känsla, för visst skrockar man åt Jumba och Pleakley, myser med Lilo och Nani, och hejar på Stitch när federationen är ute efter honom.
Framför allt känns värmen ända in i hjärtat när de båda ensamma varelserna Lilo och Stich i all osannolikhet finner varandra på en soldränkt paradisö, mitt i livets ständiga kaos.