”The Housemaid” är Paul Feigs nya kassasuccé, filmen går som tåget och alla tycks vara besatta av den nya thrillern med Sydney Sweeney och Amanda Seyfried. Som förlaga ligger boken med samma namn av Freida McFadden. Filmen har engagerat publiken – men trots att den är underhållande saknar den flera avgörande komponenter från förlagan.
Boken bygger på långsam psykologisk manipulation, tydliga perspektivskiften och noggrant uppbyggda motiv. I filmversionen har mycket av detta förenklats eller försvunnit helt. Här är tio viktiga saker som skiljer filmen från boken – och som gör berättelsen svagare.
10. Enzos storyline – och att han får arbeta kvar
I boken är Enzo den orimligt snygga trädgårdsmästaren som, av oklara skäl, får fortsätta arbeta hos familjen Winchester. Han är central för handlingen: han hjälper Nina att planera sin flykt, förekommer i långa partier och de utvecklar dessutom en relation.
I filmen är Enzos roll i princip obefintlig. Med tanke på att handlingen nästan helt utspelar sig på en plats med fyra huvudkaraktärer blir hans existens poänglös. Att inkludera honom utan funktion är ett märkligt beslut, även om han får fortsatt betydelse i senare böcker.
9. Utpressningspappren som binder Nina
I boken är det glasklart varför Nina inte kan lämna – eller döda – Andrew. Han har sett till att hans advokat automatiskt ska skicka dokument som förklarar Nina som psykiskt instabil om något händer honom, oavsett dödsorsak. Konsekvensen skulle bli att hon spärras in igen.
I filmen nämns detta inte alls. Utan detta hot blir Ninas handlingsförlamning svår att förstå och hela den psykologiska logiken bakom hennes situation försvinner.
8. Vem som övertygar Nina att rädda Millie
I boken är det Enzo som ringer Nina precis när hon är på väg att fly till Florida med Cece. Han berättar att Millie inte har lämnat huset på flera dagar, vilket får Nina att vända tillbaka.
I filmen är det istället Cece som får Nina att återvända, trots att Nina inte klickar med henne överhuvudtaget. Det är betydligt mindre trovärdigt och tar bort ännu en viktig funktion från Enzos karaktär.
7. Andrews öde
Andrews hämnd I boken blir Andrew också instängd i vindsrummet och här blir han torterad till döds, att han överlever och att det blir en märklig slutscen där både Millie och Nina är inblandade i hans död gör filmen avsevärt mycket svagare därför att…
6. Andrews tänder
.…Mamma Winchester uppenbarligen har stängt in Andrew som barn när han inte uppfört sig och att en av hans tänder ramlat ut när han ska ha ramlat och dött när han har bytt glödlampa är inte speciellt trovärdigt. Att mamma Winchester därför inte genomskådar detta är inte speciellt troligt .
5. Millies straff
I boken tvingar Andrew, Millie att balansera böcker på magen – ett kontrollerande, psykologiskt straff. I filmen ska hon istället skära sig själv, vilket är både mer brutalt och betydligt mindre trovärdigt.
Det väcker också frågor om eskalering: vad skulle han göra nästa gång? Filmens version saknar intern logik.
4. Polisspåret som försvinner
I boken var Andrew tidigare förlovad med en kvinna vid namn Kathleen, som Nina aldrig lyckas hitta trots efterforskningar. I slutet av boken visar det sig att polisen som undersöker Andrews död i själva verket är pappa till Kathleen och varit Andrew på spåren. Han sopar hela utredningen under mattan och i och med att han har vänner på obduktionen lyckas han även där stryka ett streck över det hela.
Det är ganska abrupt förklarat i boken men valet de gör i filmen är än värre. Då är polisen istället syster till Kathleen, vi har skymtat henne en gång tidigare i filmen men nu dyker hon bara upp och vips så är hela affären löst. Ingen förklaring alls.
3. Ninas voice over
Boken är uppbyggd med tydliga perspektivskiften, i stil med “Gone Girl”: först Millie, sedan Nina.
Att Millie har voice over i filmen fungerar, eftersom hon för dagbok och det är hennes inre monolog vi följer. Men Ninas voice over – i form av ett brev till Cece som hon ska få när hon fyller 18 – används till massiv exposition under orimligt lång tid. Det blir övertydligt och segt, och dränerar spänningen.
2. Burgarlunchen som blir lyxlunch
Att Nina faller för Andrews charm beror på att han inte är som alla andra. Jag vet inte om de hade ont om inspelningsplatser eller ett tight schema men att Andrew och Nina äter lunch på restaurangen som Mille och Andrew äter middag på är bara konstigt. Nej, de ska äta varmkorv med senap på utanför kontoret.
1. Castingen av Nina Winchester
I boken beskrivs Nina som någon som har låtit sig själv förfalla. För att hennes plan ska fungera måste Millie uppfattas som attraktivare än henne.
Att casta Amanda Seyfried – och förvänta sig att publiken ska köpa att Andrew inte finner henne attraktiv – är ärligt talat bisarrt. Hon är flawless, och hela dynamiken mellan kvinnorna tappar sin trovärdighet.