Äta sova dö (2012)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Samhällsengagerat drama där 21-åriga Raša står i centrum. Med sina rötter från Balkan, bor hon tillsammans med sin pappa och jobbar i ortens grönsaksfabrik. Fabriken varslar och Raša och flera av hennes vänner förlorar jobben. Hon varvar möten på arbetsförmedlingen med att träffa jobbcoachen, men trots situationen vägrar Rasa att låta sig vikas ner. Med energi och beslutsamhet bestämmer hon sig för att trotsa svensk arbetslöshetsbyråkrati och i stället hitta egna lösningar. Allt hon strävar efter är att livet ska bli någonting mer än bara äta, sova, dö.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: ÄTA SOVA Dö

Man lämnas oberörd
"Äta sova dö" är en film om utanförskap som lämnar tittarens känslor helt oberörda. Bra skådespel hjälper inte när filmen saknar både handling och karaktärsutveckling.

I en liten ort på den skånska landsbygden bor 20-åriga invandrartjejen Rasa tillsammans med sin pappa. Om dagarna jobbar hon på ortens grönsaksfabrik där hon packar grönsaker i ett rasande tempo. På kvällarna ser hon på TV med sin pappa och tar hand om honom när han har ont i ryggen eller behöver tvätta sig.

När grönsaksfabriken drabbas av uppsägningar förlorar Rasa jobbet. Saken förvärras av att läkarna inte vill skriva intyg till försäkringskassan om att hennes pappa inte klarar av att arbeta. Nu saknar båda en försörjning och vet inte hur de ska kunna bo kvar tillsammans. Pappan åker till Norge för att tjäna pengar och Rasa letar jobb både med och utan arbetsförmedlingens hjälp.

Jag vill inte avslöja hur det hela slutar, men om det är här du förväntar dig att det ska börja bli spännande så kommer du bli lika besviken som jag blev. Efter tio minuter var jag uttråkad. Efter en timme ville jag lämna salongen, men eftersom det är omöjligt att skriva en recension om man inte ser färdigt en film så satt jag kvar och hoppades att det skulle bli bättre. Det blev det inte.

"Äta sova dö" är långsam, ointressant och saknar utveckling av både karaktärer och story. Huvudkaraktären är osympatisk och får aldrig tittaren att engagera sig. Givetvis kan man göra film om samhällspolitiska frågor som utanförskap, men samtidigt så måste man skapa en historia som på något vis underhåller eller fångar tittarens intresse. Regissören och manusförfattaren Gabriela Pichler verkar helt ha glömt bort detta.

Trots att filmen som helhet faller platt, är skådespelarna Nermina Lukac som spelar Rasa och framförallt Milan Dragisic som hennes pappa bra. Deras relation känns realistisk och med ett starkare manus och bättre regi hade det kunnat bli riktigt intressant, men filmen kommer aldrig ens i närheten av den potential som finns i storyn. För att göra en bra film måste man framkalla känslor hos tittaren, men "Äta sova dö" lämnade mig lika apatisk som filmens huvudkaraktär.

Andreas Climent Skribent
Senaste kommentarer
AntonKane
I många avseenden en realistisk och trovärdig skildring om det ämne vi sätt förvånansvärt lite av, men är genom detta många i Sverige är tvungna att leva sitt liv - en ständig jakt på arbete med byråkrater som hetsar på i bakgrunden. Detta är mycket tankeväckande att få följa med en passivisering och totalt dödande av volontärskap som produktionskraft, i stället är det hätskt tempo som väntar eller inget arbete alls och då knappa resurser, i en kapitalistisk byråkrati. Tro och hoppas detta kan väcka upp en del ögon för vad problematiken i Sverige verklige ligger.

Dock kan jag tycka att ett större personlighetsgalleri skulle kunna skapat en mer mångbottnad historia, huvudpersonens tristessfulla liv kan vi lätt greppa än då, vilket dessvärre i några scener känns något som övertydlig utfyllnad.  

Det tekniska är dessvärre relativt amatörmässigt, visst fattar jag att en handkamera som den främsta källan till att fånga in händelserna icke är att vara hundra procent kvalitet i, utan snarare smälta in naturligt i miljöerna, det är vid den avgörande faktorn rörelse och klippning det brister, jämför vi med exempelvis Moodysson när han använder sig av handkamera sker klippningen under mer genomtänkta omständigheter, och skapar ej en känsla av ofokuserat kameraarbete, detta bero på att vinklarna känns som om dom prövas in i stunden, och irrelevanta objekt kan filmas in. Klippningen är hackig och skakig och märks för tydligt och skapar dessvärre en brist på helhetskänsla.

Men det slutliga resultatet är att dess samhällsskildring är mycket trovärdig och i flera avseenden också engagerande, jag skulle nästan gå så långt att kalla "Äta sova dö" för kontroversiell i sin skildring av Sveriges arbetsorganiserande och övriga ekonomiska faktorer, men det finns en hel del nämnda delar som brister som kunde jobbats mer med, som inte är en fråga om budget utan snarare om ogenomtänkt slarvighet. Men det är en film som finns kvar när jag sett klart den i mina tankar, och kommer med säkerhet stannar där ett tag. Betyget landar på (en stark) 3/5.
Filmrullen
Eller inte... Den här filmen är ett virrvarr, och samtidigt bara... ja, den är inte exklusiv på något vis. Jan Troell slår Gabriella Pichler, "Searching for Sugar Man" slår denna på längder. Ingen humor fann jag ihågkommande. Jag känner liksom att den här hade kunnat gå obemärkt förbi under filmåret. Men vad jag faktiskt får berömma är ändå Nermina Lukac som spelar en invandrar-svensk tjej med begåvning. Jag vill inte verka alltför hård, men nu fattar jag varför den svenska juryn som utser Sveriges bidrag till Oscarsgalan var så ense om att skicka denna. Det är sex år sedan ett, som jag ser det, verkligen, verkligen seriöst bidrag skickades bort till det stora landet i väst. De vill uppenbarligen inte att Sverige ska vinna längre. Den här visar ingen större uppgång för svensk film. Säkert ett genialt småprojekt, men ingen särskild lyckad spelfilm, eller heller värdig Guldbaggevinnare för Bästa film.
Filmrullen
Jag tar kanske alldeles förhastade slutsatser om den här filmen. MZ är typ den enda svenska filmsidan som gett filmen en etta. (Sett från Kritiker.se)
Visa fler (49)

Veckans populära filmer

Visa fler