Nu har jag sett filmen för andra gången (har en hög med biocheckar) och filmen var lika briljant igen!
Mina förutsättningar:
A) Jag är inte sentimentalt lagd.
B) Kärlekssnacket är krystat, men behöver faktiskt inte vara fel bara för att jag är en emotionell robot emellanåt ;)
C) Jag är förtjust i astronomi och fysik på lekmanna nivå. Jag förstår teorierna men inte matematiken bakom (förutom en del mer kända teorier)
"Analys"
Att filmen skulle vara korkad eller smart låter jag vara osagt. Idéerna bygger på rimliga teorier som används inom fysik, astrofysik och kosmologi. Filmen är egentligen en historia om att överge eller bli övergiven. Det är det absolut centrala temat. Historien vävs sedan snyggt in som ett SCI-FI äventyr som är hyfsat HardCore. Det många tycker är kallt prat och teknisk mumbojumbo förstår jag inte. Alternativet är ju att det istället blir ett fantasyäventyr (läs Star Wars). Hade Nolan istället uteslutit den mänskliga sidan av historien hade vi inte känt något överhuvudtaget. Det är nog en svår balansgång och jag tycker skådisarna gör ett jävligt fint jobb.
Det är nog trendigt att hata Hathaway eller andra populära skådisar överlag. Säger man att man gillar någon het skådis blir man hux flux en "fanboy". Jag tycker hon gör det som rollen kräver.
I övrigt är det bästa jag sett på länge och huvudet blir roligt nog fyllt med knepiga frågor som man kan fundera på i timmar. Om Nolan lyckats med det tror jag han är nöjd med sin film. Musiken från Zimmer är monumental brutal. Kom på mig själv att sitta helt fastklistrad under den roterande dockningen.
Paradoxen: dvs, varför skicka tillbaka någon att göra något som redan hänt. Frågan lämnas öppen med flit, paradoxer är roliga och svåra för oss människor att förstå, då vi evolverat till att söka mening på allt. Det finns ju ett gäng paradoxer i kvantfysiken som påminner om filmens resonemang med dimensioner. Om 5:e dimensionen innebär att ALLA möjliga scenarior kan och måste inträffa så är händelseutvecklingen i filmen ett exempel på ett sånt scenario, därför sker det på detta sätt.
Mina förutsättningar:
A) Jag är inte sentimentalt lagd.
B) Kärlekssnacket är krystat, men behöver faktiskt inte vara fel bara för att jag är en emotionell robot emellanåt ;)
C) Jag är förtjust i astronomi och fysik på lekmanna nivå. Jag förstår teorierna men inte matematiken bakom (förutom en del mer kända teorier)
"Analys"
Att filmen skulle vara korkad eller smart låter jag vara osagt. Idéerna bygger på rimliga teorier som används inom fysik, astrofysik och kosmologi. Filmen är egentligen en historia om att överge eller bli övergiven. Det är det absolut centrala temat. Historien vävs sedan snyggt in som ett SCI-FI äventyr som är hyfsat HardCore. Det många tycker är kallt prat och teknisk mumbojumbo förstår jag inte. Alternativet är ju att det istället blir ett fantasyäventyr (läs Star Wars). Hade Nolan istället uteslutit den mänskliga sidan av historien hade vi inte känt något överhuvudtaget. Det är nog en svår balansgång och jag tycker skådisarna gör ett jävligt fint jobb.
Det är nog trendigt att hata Hathaway eller andra populära skådisar överlag. Säger man att man gillar någon het skådis blir man hux flux en "fanboy". Jag tycker hon gör det som rollen kräver.
I övrigt är det bästa jag sett på länge och huvudet blir roligt nog fyllt med knepiga frågor som man kan fundera på i timmar. Om Nolan lyckats med det tror jag han är nöjd med sin film. Musiken från Zimmer är monumental brutal. Kom på mig själv att sitta helt fastklistrad under den roterande dockningen.
Paradoxen: dvs, varför skicka tillbaka någon att göra något som redan hänt. Frågan lämnas öppen med flit, paradoxer är roliga och svåra för oss människor att förstå, då vi evolverat till att söka mening på allt. Det finns ju ett gäng paradoxer i kvantfysiken som påminner om filmens resonemang med dimensioner. Om 5:e dimensionen innebär att ALLA möjliga scenarior kan och måste inträffa så är händelseutvecklingen i filmen ett exempel på ett sånt scenario, därför sker det på detta sätt.
extern länk till förklaring av filmens delar:
http://screenrant.com/interstellar-ending-spoilers-time-travel/
http://screenrant.com/interstellar-ending-spoilers-time-travel/
Men är det verkligen en paradox? Jag antog hela tiden att den största förändringen för mänskligheten som skedde i Interstellar inte var att människorna på Jorden räddades (plan A) utan att plan B iscensattes. Mänskligheten fortsatte att leva på den planet där Grant hamnade, och i ett första skede så utplånades Jorden.
Men när de nya människorna från plan B växte upp och civilisationen fortsatte utvecklas så upptäckte de hur man färdas i flera dimensioner. När de gjort det så tog de reda på sitt ursprung, att de uppkom pga Coopers uppoffringar, och tack vare det gav de honom en chans till. De räddade Cooper och Jordens ursprungliga befolkning genom att skapa tesserakten och på så sätt verkställde de plan A.
Maigul:
Nu ska vi se här :D
Ditt antagande förutsätter då att Cooper redan innan drar och offrar sig för att verkställa plan B. Frågan kvarstår då hur Cooper hamnade på NASA första gången? Eftersom han skickade sig själv i filmen menar jag :).
Jag tänker mig nog att det finns en paradox eftersom kvantfysiken är paradoxal för oss samt att 5 dimensioner är svår att föreställa sig !
Nu ska vi se här :D
Ditt antagande förutsätter då att Cooper redan innan drar och offrar sig för att verkställa plan B. Frågan kvarstår då hur Cooper hamnade på NASA första gången? Eftersom han skickade sig själv i filmen menar jag :).
Jag tänker mig nog att det finns en paradox eftersom kvantfysiken är paradoxal för oss samt att 5 dimensioner är svår att föreställa sig !
"Ah, du tänker sååååå...."
Den biten hade jag missat, att det är pga de första gravitationsvågorna han hamnar hos NASAs forskningsområde. Himla korkat av Nolan och Co att skriva in det, det förstörde ju hela min teori. De kunde ju hamnat där ändå när de var ute och åkte eller något tycker man. Nedrans Nolan. Då förstår jag ingenting. Hatar paradoxer. Det är som att säga att det är en paradox bara för att man inte får historien att gå ihop.
Den biten hade jag missat, att det är pga de första gravitationsvågorna han hamnar hos NASAs forskningsområde. Himla korkat av Nolan och Co att skriva in det, det förstörde ju hela min teori. De kunde ju hamnat där ändå när de var ute och åkte eller något tycker man. Nedrans Nolan. Då förstår jag ingenting. Hatar paradoxer. Det är som att säga att det är en paradox bara för att man inte får historien att gå ihop.
Hehe jag tror det är ett ytterst medvetet val som nog har sin fysikaliska förklaring, men som är svår att greppa för tittaren. Kanske är poängen med hela händelsen bara att den evolverade människoarten vill "utbilda" jordmänniskorna om högre dimensioner. Ett första steg.
Nicke P: Men varför? Om tidsresor uppfinns i morgon, hade vi åkt tillbaka till 1300-talet och lärt folket hur man skyddar sig mot pesten? Historien är ju vad den är, och att ändra den hade nog satt för stora spår i vår egen framtid.
Att rädda Cooper och en alternativ värld, dvs, jorden, hade dock varit behjärtansvärt då det inte påverkar livet på plan B-planeten särskilt mycket.
Att rädda Cooper och en alternativ värld, dvs, jorden, hade dock varit behjärtansvärt då det inte påverkar livet på plan B-planeten särskilt mycket.
Magiul: Den teorin faller som sagt. Även Dr. Brand åkte ju genom maskhålet för att komma till planeten som man ser i slutet. Den enda anledningen till att hon ens vet att den planeten existerar är ju på grund av maskhålet. Därför kan hon inte heller hittat dit i ett teoretiskt skede före filmen.
Enligt mig är det tveklöst en paradox. Förmodligen behövde människan tillgång till TARS' data från det svarta hålet för att kunna utvecklas till femdimensionella varelser (samma förutsättning som för att kunna genomföra plan A).
Enligt mig är det tveklöst en paradox. Förmodligen behövde människan tillgång till TARS' data från det svarta hålet för att kunna utvecklas till femdimensionella varelser (samma förutsättning som för att kunna genomföra plan A).
Om man verkligen vill att det inte ska vara en paradox kan man ju hävda att:
1. Jorden håller på att gå under p.g.a. matbrist.
2. Någon eller några lyckas bege sig till en avlägsen planet där förutsättningarna för liv är goda. Efter x antal år utvecklas man till femdimensionella varelser.
3. När man har gjort det bestämmer man sig för att rädda 3D-människorna och skapar scenariot som utspelar sig i filmen.
Motivet är ju dock fortfarande oklart. Eventuellt som något slags experiment för att förstå den mänskliga naturen. De kanske inte ens har som avsikt att 3D-människorna ska lyckas.
1. Jorden håller på att gå under p.g.a. matbrist.
2. Någon eller några lyckas bege sig till en avlägsen planet där förutsättningarna för liv är goda. Efter x antal år utvecklas man till femdimensionella varelser.
3. När man har gjort det bestämmer man sig för att rädda 3D-människorna och skapar scenariot som utspelar sig i filmen.
Motivet är ju dock fortfarande oklart. Eventuellt som något slags experiment för att förstå den mänskliga naturen. De kanske inte ens har som avsikt att 3D-människorna ska lyckas.
Jag är fast besluten med att det är en paradox ;)
Det är egentligen ett klassiskt "Vem kom först, hönan eller ägget" - scenario.
"The 5d beings cannot exist without the solution to the gravity problem, and the solution to the gravity problem cannot be found without the wormhole. They have to altar the past in order to exist, or humanity goes extinct and they are never born."
Där är paradoxen.
Man får tänka sig "Murphys lag". Dvs allt som kan hända kommer hända. Alla tänkbara scenarion även om det handlar om en paradox. Eftersom verkligheten innehåller "händelser" som vi betraktar som paradoxer, existerar tydligen paradoxer. Det är väl bara det att vi inte begriper oss på dom :)
Det är egentligen ett klassiskt "Vem kom först, hönan eller ägget" - scenario.
"The 5d beings cannot exist without the solution to the gravity problem, and the solution to the gravity problem cannot be found without the wormhole. They have to altar the past in order to exist, or humanity goes extinct and they are never born."
Där är paradoxen.
Man får tänka sig "Murphys lag". Dvs allt som kan hända kommer hända. Alla tänkbara scenarion även om det handlar om en paradox. Eftersom verkligheten innehåller "händelser" som vi betraktar som paradoxer, existerar tydligen paradoxer. Det är väl bara det att vi inte begriper oss på dom :)
Japp, jag håller som sagt med. Men eftersom det inte ges några definitiva svar är det intressant att sväva iväg lite grann ;) Är man intresserade av tidsresor och dess paradoxer rekommenderar jag "Predestination". Mycket bra!
Utan att ha läst alla tidigare inlägg så ställer jag frågan, hur och varför skickar människorna en signal till sig själva genom maskhålet i början av filmen? De som har hänt har hänt och genom att skicka en signal som dom inte fått från början medföljer väl då en risk att förändra tidens lopp?
Sitter och lyssnar på Interstellar soundtrack, Hans Zimmer är verkligen en riktig mässtare!
Ja, det är ett riktigt bra score :) har lyssnat på det två gånger, senast för några veckor sedan.
Man kan verkligen lyssna om och om igen på låtarna!