Skammen är total. Jag vet inte vad som känns värst? Karaktärerna som är ytliga och slarvigt byggda eller själva försöken till att agera dem. Gissningsvis, så tilltalar filmen en yngre publik som inte sett så mycket film och är lättroade. Det ska tilläggas att jag såg den med två yngre tonåringar, vilka i omgångar ville stänga av och höll för ögonen av skam. Handlingen är som tidigare kommenterat förutsägbar, och det ligger nära till hands att undra hur verklighetsförankrad tanken är om att en vuxen kvinna (dessutom med föräldraansvar) någonsin skulle välja att stanna i denna relation. Tanken passerar all komik och blir snarare löjeväckande och pinsam. Ett bra grundtema om svårigheterna med att vara styvförälder och nyskapade familjers förutsättningar, grusas tyvärr i sitt dåliga framförande.