Tänkte en liten tråd där man kan skriva vilken låt man lyssnar på för tillfället och eventuellt slänga med YouTube-länkar eller dylikt så andra kan få ta del av låten om man vill. På så sätt kan man säkert upptäcka lite ny musik och artister man inte kände till tidigare, och det är ju alltid kul.
Devildriver - Clouds Over California
http://www.youtube.com/watch?v=J0K3eBuoZw8
hahaha! Fantastisk låt du lyssnar bonk, en annan kollar/lyssnar på Daft Punk
The moth & the flame - Les Deux Love Orchestra
Alla som har sett säsongsfinalen av Mr Robot kommer att känna igen låten. Grym låt till en fantastisk scen.
Alla som har sett säsongsfinalen av Mr Robot kommer att känna igen låten. Grym låt till en fantastisk scen.
aaee sluda bonk! För möed Daft Punk kan man inte få nog av som vi säger här i Skåne!
Just nu blir det Avenged Sevenfold!
Fantastisk rock med mycket stråkar och trumpeter, gillar den skarpt!
Fantastisk rock med mycket stråkar och trumpeter, gillar den skarpt!
Har precis kommit hem från Wien där jag såg Swans + Anna von Hausswolff och Explosions in the Sky. Swans var så intensiva att jag knappt kunde svälja. Tre timmar av metodist riffande med extrem ljudnivå med ett band som drar ut på låtarna till en timme i två fall. Grooviga riff blandas med ambient trummande till en närmast religiös upplevelse. Den bästa konserten jag varit på.
Anna von Hausswolff var också hon intensiv men med mer fokus på den ambienta sidan av post-rock och under hennes 45 minuter av speltid så går man igenom många känslor.
Explosions in the Sky var också dem mycket bra. De stannade aldrig utan fortsatte bara att köra låt efter låt. Aldrig pausa och sa inte något under deras 1:30 långa set. Episkt men lite för mycket crescendocore för min del
Anna von Hausswolff var också hon intensiv men med mer fokus på den ambienta sidan av post-rock och under hennes 45 minuter av speltid så går man igenom många känslor.
Explosions in the Sky var också dem mycket bra. De stannade aldrig utan fortsatte bara att köra låt efter låt. Aldrig pausa och sa inte något under deras 1:30 långa set. Episkt men lite för mycket crescendocore för min del
Holy fuck hade helt missat att du skulle se Swans, damn var mäktigt det måste ha varit! Själv såg jag mitt absoluta favoritband Tool i New Orleans(med Primus!) i New Orleans i början av detta år och grät i typ tre timmar, det blir verkligen en sorts religiös upplevelse när man åker utomlands för att se sitt favoritband som är för obskyra/sparsamma med spelningar för att komma till ens land. Men fan att jag inte kunnat se Swans än, detta lär vara sista turnen med deras nuvarande uppsättning, surt att missa något så massivt och unikt.
Maynard var min frälsare och Gud från 9:a till 2:a på gymnasiet. Och även om jag inte lyssnar särskilt ofta på Tool längre så är det nog den gruppen tillsammans med Tom Waits man allra helst hade fått se live innan man dör. Så sprid gärna lite ljus av detaljer från konserten, hur spektakulärt var det?
Fast Swans är väl inte direkt Swans längre?
Är väl bara Michael G som är OG ff?
Som att säga att Paul McCartney är Beatles typ...
Är väl bara Michael G som är OG ff?
Som att säga att Paul McCartney är Beatles typ...
Det var en fullständig jävla extas för mig, setlisten var sjukt nice som vanligt och gamla godingar som Opiate och sweat framfördes felfritt. Annars var Parabol, Jambi, och The Grudge det fetaste för mig(även om allt var sakralt). Maynards röst är inte lika övermänsklig som den brukade vara men han sätter det mesta med ett fåtal kompromisser på vissa ställen, fortfarande min absoluta favoritsångare. Det som chockade mest var hur totalt trollbindande psykedelisk deras audiovisuella show var, DMT liknande fraktaler och Alex Grey-inspirerade animationer som i kombination satte mig i ett hallucinogent mentalt stadium, absolut den häftigaste ljus/videoshow jag sett av ett liveband. Sen är Adam, Justin, och framförallt Danny helt absurt tighta live, tror aldrig Tool låtit bättre instrumentalt. I sin helhet var det mer eller mindre det sjukaste jag varit med om, framförallt med Primus som förband. Har haft en riktigt pervers besatthet med varje lilla musikaliska detalj och budskap i Tools diskografi de senaste 4 åren och att faktiskt se dom live känns bara löjligt underbart, men jag skämdes nästan lite också för jag fick genuint känslan av att det var för bra för att vara sant, asså nästan en negativt laddad känsla över att jag var överpriviligerad som musik-fan(både Primus och Tool under samma kväll hade jag aldrig kunnat drömma om, lite av en överdos på 90-talsguld). Den konserten jag såg i New Orleans hade mer eller mindre exakt samma setlist och "show" som i detta videoklipp: https://www.youtube.com/watch?v=rntnfdQhY-U så typ exakt så var den konserten jag var på.
Fast grejen är att Swans i sin nuvarande inkarnation är den absolut bästa versionen av bandet någonsin enligt många fans, så att se dom nu vore typ att se dom i sin kreativa peak, även om det kanske låter märkligt med ett så gammalt band. Sen kan man absolut inte jämföra swans med Beatles då swans är ett projekt med så många medlemmar som flytit in och ut ur projektet och bytt kreativa riktlinjer och återfötts hur många gånger som helst, snarare än Beatles hyperkonkreta uppsättning av Paul, Ringo, George, och John. Swans i sin nuvarande uppsättning har väldigt lite gemensamt med t.ex Jarboe-åren, och Gira är väl den kreativa oas som de övriga musikerna alltid har fått sin huvudsakliga ide ifrån så så länge han är med så är det Swans.
Det är bara Gira och gitarristen Norman Westberg som är kvar sedan i början. Men det har varit samma snubbar sedan omstarten 2010 förutom att nu på sista konserterna är inte andrahandstrummisen och bad-asset Thor Harris med. Istället är det King Crimsons trummis Paul Walfisch som nu spelar keyboard som hoppat in i hans plats. Gira står med ryggen åt publiken de första tjugo minuterna och dirigerar bandet in och ut ur olika vågor av ljud. När han sedan vänder sig om mot publiken ser han arg ut. Han ser förbannad ut speciellt på den kille som står och headbangar precis framför hans mikrofon. Han lutar sig över honom och med hjälp av gitarren så ökar han intensiteten för att få killen att sluta. Samtidigt håller Kristoff Hahn på lap-steel på att också han stirra ut denne ensamme stackars headbangare. Han slutade att digga och lyssnade vidare ståendes upprätt. Gira tittade även argt på alla som använde mobilen för att ta bilder eller filma. Han skakade på huvudet och började dirigera igen med ryggen åt publiken. Högljutt och klaustrofobiskt precis som det ska vara.
är det flest procentuellt sett som har skägg i swans eller i publiken?
Günther asså, han behöver fan ingen replokal för att skapa magi!
Nu är det Rush som gäller. Hold Your Fire från -87. Bra grejer.
Helt okej skiva, även om jag tycker att det är deras sämsta från "synt-eran".