i! Om jag måste ta en levande blir det Martin Scorsese. Otroligt bra på att ge snabba, enkla, och helt underbara bilder av olika kulturer och vardagar.
Jag har inte läst någon motivation från dig, det var därför jag frågade.
Nu har jag förvisso en både nostalgisk relation till Heat samtidigt som att jag har sett den oräkneligt många gånger, samma relation har jag inte till Public Enemies och det lär jag aldrig få heller. Jag tycker att det är en av världens bästa filmer främst för att allt fungerar så bra i den: den har en realistisk ton och den lämnar inte någon karaktär åt sidan på samma sätt som Public Enemies gör det.
Största problemet med Public Enemies är att den aldrig är tillräckligt intressant på samma sätt som Heat är det, Depps Dillinger, till skilnad från De Niro och Pacinos karaktärer, är inte ett dugg intressanta över huvud taget och prestationerna kunde inte skilja sig mer åt: Depp kommer aldrig ens i närheten av De Niro och Pacino. Det finns inte på världskartan.
Public Enemies är bara en ytlig rulle i jämförelse med tungviktaren Heat. Heat fungerar som en realistisk action-thrillerfilm samtidigt som den är ett skarpt drama, Public Enemies är ingetdera.
Håller inte med om Collateral är bättre än Heat heller, men den topper Public Enemies med en mil. :)
Se Manhunter, gillar du 80-talet kommer du säkert att gilla den.
Phip: Ja, precis. I Heat får vi åtminstone lära känna karaktärerna, ta del av deras liv, i Public Enemies kunde jag inte bry mig om hur det går för dem. Jag skiter i vilket, ungefär.[b][/b]
Alla Manns filmer fokuserar mycket på karaktärerna, det är Collateral och Public Enemies som brister, speciellt den senare när det gäller karaktärerna. Kolla in hans tidiga Theif och Manhunter, riktigt bra filmer som höjer sig högt över Public Enemies.
Nu har jag förvisso en både nostalgisk relation till Heat samtidigt som att jag har sett den oräkneligt många gånger, samma relation har jag inte till Public Enemies och det lär jag aldrig få heller. Jag tycker att det är en av världens bästa filmer främst för att allt fungerar så bra i den: den har en realistisk ton och den lämnar inte någon karaktär åt sidan på samma sätt som Public Enemies gör det.
Största problemet med Public Enemies är att den aldrig är tillräckligt intressant på samma sätt som Heat är det, Depps Dillinger, till skilnad från De Niro och Pacinos karaktärer, är inte ett dugg intressanta över huvud taget och prestationerna kunde inte skilja sig mer åt: Depp kommer aldrig ens i närheten av De Niro och Pacino. Det finns inte på världskartan.
Public Enemies är bara en ytlig rulle i jämförelse med tungviktaren Heat. Heat fungerar som en realistisk action-thrillerfilm samtidigt som den är ett skarpt drama, Public Enemies är ingetdera.
Håller inte med om Collateral är bättre än Heat heller, men den topper Public Enemies med en mil. :)
Se Manhunter, gillar du 80-talet kommer du säkert att gilla den.
Phip: Ja, precis. I Heat får vi åtminstone lära känna karaktärerna, ta del av deras liv, i Public Enemies kunde jag inte bry mig om hur det går för dem. Jag skiter i vilket, ungefär.[b][/b]
Alla Manns filmer fokuserar mycket på karaktärerna, det är Collateral och Public Enemies som brister, speciellt den senare när det gäller karaktärerna. Kolla in hans tidiga Theif och Manhunter, riktigt bra filmer som höjer sig högt över Public Enemies.
Manhunter har jag varit riktigt peppad på ett tag nu och har hört att den ska vara mycket bättre än remaken.
Phip: Oja, grymt mycket bättre. :)
Har precis börjat inse storheten i James Mangold! En av mina favoriter nu. INTE EN ENDA DÅLIG FILM och alla filmer är så bra!
Jag håller inte alls med. Jag har sett Heat ett antal gånger, missförstå mig inte, en fantastiskt bra film, men jag känner ändå att både Public Enemies och Collateral är mer intressanta filmer på alla plan. Det som gör Public Enemies så mästerlig är just att den är baserad på en sann historia, och det gör att den för mig lyfter över Heat när den är rent hittepå. Att få se John Dillinger och hans gäng utmana hela USA, rättssystemet, Hoover och Purvis är för mig mer intressant än DeNiros tjuv vs. Pacinos polis i en tvist som blir mikroskopisk i jämförelse.
Heat är baserad på verkliga händelser också, alltså inget hittepå, även om det säkert förekommer några mindre ändringar, jag har inte koll på allt. Men kolla upp extramaterialet bland annat, mycket intressant. :)
Nu tycker jag egentligen inte att en film baserad på verkliga händelser nödvändigtvis behöver vara bättre eller sämre för den delen, Heat liksom Public Enemies hade fungerat lika bra även om det skulle var något hittepå, det är ju främst för att de är realistiska. Men Heat drar det lite längre strået för min del.
Många har problem med slutet i Heat, men det gick inte att ändra på. Personligen finner jag slutet helt mästerligt.
Nu tycker jag egentligen inte att en film baserad på verkliga händelser nödvändigtvis behöver vara bättre eller sämre för den delen, Heat liksom Public Enemies hade fungerat lika bra även om det skulle var något hittepå, det är ju främst för att de är realistiska. Men Heat drar det lite längre strået för min del.
Många har problem med slutet i Heat, men det gick inte att ändra på. Personligen finner jag slutet helt mästerligt.
Jag tycker faktiskt att Public Enemies är en cool film, tuff musik, rappa repliker, ursnygga kostymer osv och en väldigt intressant historia, men jag saknar som sagt mer vikt på karaktärerna, så jag skulle säga att Heat är en bättre film.
Slutet i Heat är bland det häftigaste jag sett på film.
Efter att ha läst lite om det så tar ju bara Heat grundstommen och bygger sedan vidare på det ([size=12=12]http://www.examiner.com/alcatraz-in-san-francisco/the-true-story-behind-heat). [/size]Public Enemies är ju mer en regelrätt sann historia.
Extramaterialet till Heat är riktigt bra, inställningen där är ju också att Chuck Adamson-storyn var en grundstomme och inspiration, och att man sedan bytt de flesta namn och karaktärer för att ha lite mer "konstnärlig frihet".
Extramaterialet till Heat är riktigt bra, inställningen där är ju också att Chuck Adamson-storyn var en grundstomme och inspiration, och att man sedan bytt de flesta namn och karaktärer för att ha lite mer "konstnärlig frihet".
Ja, men du påstod att hela grejen föll för din del eftersom att du trodde att Heat var hittepå. Grundstommen är ju inte bara något man kan rycka på axlarna åt. De har inte tagit sig för stora friheter, de har inte förstorat upp någonting, utan återger själva grunden med några ändringar, vilket i sig inte påverkar något, om man inte stör sig på de små ändringarna, det vill säga. Jag stör mig inte på att de har bytt några namn och så vidare, eftersom att det inte stör själva filmen eller berättelsen över huvud taget. Hade Public Enemies fallit lika hårt om de inte hade använt rätt namn, enligt dig?
Självklart förekommer det ändringar, men ingen historia på film är exakt återgiven såsom den i grunden är. Personligen bryr jag mig inte om mindre ändringar för att berätta det hela på ett intressantare sätt, så länge man inte tar sig alltför stora friheter genom det.
Public Enemies är ytlig, fruktansvärt ytlig, inte bara när det gäller Heat, utan alla Manns tidiga filmer skildrar karaktärerna och deras liv hundra gånger bättre. Jag tänker främst på Thief och Manhunter. Se dem och återkom sedan om du verkligen tycker att han skildrar karaktärerna lika bra i Public Enemies. :)
Offrar man hellre karaktärerna för att återberätta en i grunden exakt sann historia, kan jag kort och gott vara utan filmen. Utan karaktärer som jag inte fastnar för, faller hela filmen.
Självklart förekommer det ändringar, men ingen historia på film är exakt återgiven såsom den i grunden är. Personligen bryr jag mig inte om mindre ändringar för att berätta det hela på ett intressantare sätt, så länge man inte tar sig alltför stora friheter genom det.
Public Enemies är ytlig, fruktansvärt ytlig, inte bara när det gäller Heat, utan alla Manns tidiga filmer skildrar karaktärerna och deras liv hundra gånger bättre. Jag tänker främst på Thief och Manhunter. Se dem och återkom sedan om du verkligen tycker att han skildrar karaktärerna lika bra i Public Enemies. :)
Offrar man hellre karaktärerna för att återberätta en i grunden exakt sann historia, kan jag kort och gott vara utan filmen. Utan karaktärer som jag inte fastnar för, faller hela filmen.
HITTEPÅ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SANNING
På den skalan ligger kanske Heat på en 3a och Public Enemies på en 9a skulle jag tro. Namnen spelar ingen roll för en films kvalitet, men det är ofta ett tydligt tecken på att man tar stora friheter med ändringarna, det blir ju en risk om man kör på verkliga namn och sedan inte skildrar berättelsen som den utspelades i verkligheten, och det blir ju extra tydligt när vi har samma regissör vid rodret.
Inget är uppförstorat i Heat? Vad sägs som shootouten i LA (i verkligheten rånades en matbutik i Chicago, inte en storbank, och när de kom ut dog McCauley)? Nästintill allt är uppförstorat skulle jag vilja säga. Det man tagit från verkligheten är namnet Neil McCauley och bitar av den story som kretsade kring honom, resten, de speciella stötarna, de som de båda jobbar med, deras familjeförhållanden, nästintill allt, är påhittat.
Heat - Mann vill ta stora friheter - Mann byter namn på karaktärer eftersom Pacinos polis inte är Chuck Adamson, utan en påhittad karaktär med delar från olika poliser och händelser.
Public Enemies - Mann skildrar nästintill autentisk verklighet - Mann kan behålla namnen på karaktärerna eftersom Depp gör rollen som den verklige John Dillinger, utefter historisk dokumentation.
På den skalan ligger kanske Heat på en 3a och Public Enemies på en 9a skulle jag tro. Namnen spelar ingen roll för en films kvalitet, men det är ofta ett tydligt tecken på att man tar stora friheter med ändringarna, det blir ju en risk om man kör på verkliga namn och sedan inte skildrar berättelsen som den utspelades i verkligheten, och det blir ju extra tydligt när vi har samma regissör vid rodret.
Inget är uppförstorat i Heat? Vad sägs som shootouten i LA (i verkligheten rånades en matbutik i Chicago, inte en storbank, och när de kom ut dog McCauley)? Nästintill allt är uppförstorat skulle jag vilja säga. Det man tagit från verkligheten är namnet Neil McCauley och bitar av den story som kretsade kring honom, resten, de speciella stötarna, de som de båda jobbar med, deras familjeförhållanden, nästintill allt, är påhittat.
Heat - Mann vill ta stora friheter - Mann byter namn på karaktärer eftersom Pacinos polis inte är Chuck Adamson, utan en påhittad karaktär med delar från olika poliser och händelser.
Public Enemies - Mann skildrar nästintill autentisk verklighet - Mann kan behålla namnen på karaktärerna eftersom Depp gör rollen som den verklige John Dillinger, utefter historisk dokumentation.
Överraskande nog så håller jag inte med, i den tid som Heat utspelar sig är det perfekt återgivit och trovärdigheten faller aldrig. Det är synd att det, enligt dig, måste vara exakt återberättat in i minsta detalj för att en film ska fungera. Faller inte trovärdigheten i en film som Heat är det helt ok för min del, trovärdigheten faller aldrig i Heat, utan att det faktiskt kan hända är vad som gör den bra också.
Men allt detta jag rabblar om nu är inte problemet, problemet med Public Enemies är att den är ytlig, Mann har använt en osthyvel på karaktärerna medan han i Heat har använt en köttkvarn för att vi ska lära känna karaktärerna. I Heat strimlar han ner karaktärerna in i minsta detalj, men i Public Enemies kapar han lite hårstrån på armen. Med andra ord och utan en fånig metafor: han skrapar konstant på ytan i Public Enemies och undviker att ge karaktärerna något som helst djup för att vi dels ska fatta tycke för dem, dels lära känna dem.
Du hänger upp dig för mycket på att det ska stämma överens med de verkliga händelserna, men att det i realitet kan hända har inte slagit dig? Bankrånet är inte alls överdrivet, i relation till vad som hände, möjligtvis, men det som gör den scenen så pass tung är att den känns verklig: det skulle kunna hända och den känslan är oundviklig. Det är vad jag finner bra med Heat (att allt känns äkta och att det vilken dag som hels skulle kunna ske, både bankrånet och hela historien) och att den filmen skildrar karaktärerna mycket bättre.
Men allt detta jag rabblar om nu är inte problemet, problemet med Public Enemies är att den är ytlig, Mann har använt en osthyvel på karaktärerna medan han i Heat har använt en köttkvarn för att vi ska lära känna karaktärerna. I Heat strimlar han ner karaktärerna in i minsta detalj, men i Public Enemies kapar han lite hårstrån på armen. Med andra ord och utan en fånig metafor: han skrapar konstant på ytan i Public Enemies och undviker att ge karaktärerna något som helst djup för att vi dels ska fatta tycke för dem, dels lära känna dem.
Du hänger upp dig för mycket på att det ska stämma överens med de verkliga händelserna, men att det i realitet kan hända har inte slagit dig? Bankrånet är inte alls överdrivet, i relation till vad som hände, möjligtvis, men det som gör den scenen så pass tung är att den känns verklig: det skulle kunna hända och den känslan är oundviklig. Det är vad jag finner bra med Heat (att allt känns äkta och att det vilken dag som hels skulle kunna ske, både bankrånet och hela historien) och att den filmen skildrar karaktärerna mycket bättre.
Hehe, självklart kan man resonera så som du gör, att man jagar trovärdighet, vilket Heat är fylld till bredden med, men det var inte det vi diskuterade, vi diskuterade hittepå vs. verklighet, och det har inte ett skvatt med trovärdighet att göra.
Bara för att min favoritfilm There Will Be Blood är trovärdig och skildrar något som mycket riktigt skulle kunna ha hänt under den tidsperioden så kan vi ju aldrig komma ifrån att det är en påhittad historia och ingen verklig berättelse, det är två helt olika saker...
Att sedan en film skulle bli sämre för att den inte är exakt korrekt återgiven har jag aldrig sagt, det jag sa var att verklighetshalten i Public Enemies är en av faktorerna till varför den blir bättre än Heat, eftersom det är svårare att anpassa sig lyckat efter en sann historia, än att bara sticka i vilken riktning man önskar, därför är Public Enemies långt mer skickligt utförd än Heat, och på alla plan bättre, enligt mig.
Bara för att min favoritfilm There Will Be Blood är trovärdig och skildrar något som mycket riktigt skulle kunna ha hänt under den tidsperioden så kan vi ju aldrig komma ifrån att det är en påhittad historia och ingen verklig berättelse, det är två helt olika saker...
Att sedan en film skulle bli sämre för att den inte är exakt korrekt återgiven har jag aldrig sagt, det jag sa var att verklighetshalten i Public Enemies är en av faktorerna till varför den blir bättre än Heat, eftersom det är svårare att anpassa sig lyckat efter en sann historia, än att bara sticka i vilken riktning man önskar, därför är Public Enemies långt mer skickligt utförd än Heat, och på alla plan bättre, enligt mig.
Manhunter ska du se Phip, den är grymt bra och flera klasser bättre än Ratner's tråkiga Red Dragon.
Jag förstår vad du menar, Viktor. Men jag vill bara klargöra en sak: Jag påstod inte att du sa det, jag menade mer på att jag fick den uppfattningen att du tyckte det. Stor skillnad. :)
Ska jag vara ärlig tror jag inte vi kommer mycket längre i vår diskussion. Vi tycker helt enkelt olika och det är inget fel på det. Trevlig diskussion, var det, men jag känner mest att jag kommer upprepa mig om jag fortsätter att svara.
Kul att du hur som helst beundrar Public Enemies, jag såg den på bio och tyckte den kändes svag i relation till Manns andra filmer, förväntningarna var kanske lite väl höga bara, jag vet inte. Det var hur som helst ett tag sedan jag såg den. :)
Ska jag vara ärlig tror jag inte vi kommer mycket längre i vår diskussion. Vi tycker helt enkelt olika och det är inget fel på det. Trevlig diskussion, var det, men jag känner mest att jag kommer upprepa mig om jag fortsätter att svara.
Kul att du hur som helst beundrar Public Enemies, jag såg den på bio och tyckte den kändes svag i relation till Manns andra filmer, förväntningarna var kanske lite väl höga bara, jag vet inte. Det var hur som helst ett tag sedan jag såg den. :)
Yes, we agree to disagree :)
När jag så Public Enemies på bio gick jag ur salongen med en kluven 4/5-känsla, men efter att ha sett den flera gånger till så har den växt för varje gång, och nu har jag svårt att förstå var den kluvna känslan kom ifrån, jag tror helt enkelt att jag inte var beredd på det som visades på duken.
När jag så Public Enemies på bio gick jag ur salongen med en kluven 4/5-känsla, men efter att ha sett den flera gånger till så har den växt för varje gång, och nu har jag svårt att förstå var den kluvna känslan kom ifrån, jag tror helt enkelt att jag inte var beredd på det som visades på duken.
Trevligt att läsa er diskussion grabbar. Själv vet jag inte riktigt var jag står. Var inte mäkta imponerad när jag såg Public Enemies, men jag tror jag hade lite för höga förväntningar. Har många gånger tänkt se om den men det har inte blivit av, nu blev jag dock inspirerad till att göra det.
Heat är dock riktigt bra så just nu lutar det mer åt den.
Heat är dock riktigt bra så just nu lutar det mer åt den.
Jag har faktiskt inte sett Heat, men jag har för mig att det också är en remake om jag inte tänker fel?
Hannes: Du tänker på L.A. Takedown. En tv-producerad film av Mann som var den billiga varianten han först gjorde.