Tokyo Vice 2022-

"Tokyo Vice" är baserad på den grävande reportern Jake Adelsteins självbiografi med samma namn från sin tid i Tokyo under slutet av 90-talet, där han kommer i kontakt med den japanska maffian. Utan att ha läst boken är det en spännande berättelse om svajande patriarkala maktstrukturer och korrumption, hur det kan vara att komma till ett nytt land och den undre världen i Japan. Hur mycket dikten stämmer överens med verkligheten vet jag inte, men det är i alla fall ett gediget och snyggt kriminaldrama vi bjuds på.

 

I huvudrollen ser vi den unga och nyexaminerade journaliststudenten (Ansel Elgort från "Baby Driver", "West Side Story") som flyttat till Tokyo i hopp om att få jobb på en av landets största dagstidningar. Efter ett intagningsprov på japanska får han jobbet och börjar som kriminalreporter, något som visar sig vara en uppgift som är lättare sagd än gjord.

 

Det visar sig nämligen att inga mord sker officiellt i Tokyo och att du som kriminalreporter förväntas att enbart använda dig av polisens pressmeddelande till dina artiklar. Som utböling tycker Jake att det är märkligt, vilket leder honom till yakuzan och deras järngrepp om staden och dess rättsväsende, samt ett krig mellan två rivaliserande klaner. På vägen lär han känna en äldre polis (Ken Watanabe) som hjälper honom på traven och blir något av en fadersfigur till Jake, en ung yakuzamedlem (Sho Kasamatsu) som visar honom den undre världen och en amerikansk kvinna (Rachel Keller) som jobbar som värdinna på en exklusiv klubb.

 

"Tokyo Vice" fullkomligt badar i neonljus, små barer, smala gator och en hel del 90-talsreferenser som ramas in med riktigt snyggt foto med skarpa färger och mörka skuggor. Det är ibland både klyschigt, stereotypiskt och luktar nästan exotism - men trots det känns det som en autentisk och genuin skildring av den enorma metropolen, i alla fall från en utlännings perspektiv. När karaktärerna plötsligt börjar prata engelska med varandra mitt i ett samtal trots att Jake är flytande på japanska eller som när han målas upp som något exotisk och spännande för de japanska kvinnorna, blir det bara märkligt. Serien är dock en samproduktion mellan HBO Max och en av de största betalkanalerna i Japan, samt att en stor del av produktionen är japaner, så det är inte som att det är ren kulturell apropriering.

 

Ansel Elgort är visserligen huvudrollsinnehavaren, men det är långt ifrån han som spelar den mest intressanta karaktären (jag förväntar mig dessutom att han ska brista ut i sång närsomhelst, som i "West Side Story"). Han ska spela en ung, naiv och något nonchalant reporter, men för det mesta blir det en aning torr och dryg prestation. Han målas dessutom stundtals upp som en briljant utomstående, som krossar japanerna på sin egen bollplan och visar hur korrupt samhället är när landets egna invånare inte gör det. Det blir lite ett fall av en "white savior", som rider in och visar hur mycket bättre han är. Det är visserligen baserat på verkliga händelser, men jag kan tänka mig att serieskaparna har kryddat ett och annat för att skapa mer drama.

 

Det är istället de andra skådespelarna som briljerar. Rachel Keller är fantastisk som den tuffa men innerst inne osäkra Samantha Porter, som mest av allt vill lämna sitt nedvärderande jobb och starta eget. Ken Watanabe ("The Last Samurai") är även han klockren som den hårdknackade men varma polisen, som blir en mentorsroll till Jake. Min absoluta favorit är dock utan tvekan Rinko Kikuchi ("Babel", "Pacific Rim: Uprising"), som spelar den stränga nyhetschefen på tidningen som blir en både charmig och hård bundsförvant till Jake i en mansdominerad värld.

 

Den målar även upp yakuzan och deras närvaro i samhället, utan att enbart visa de som stenhårda maffiasnubbar eller skurkar. Det är starkt att få se en, visserligen fiktiv skildring, av den här otroligt patriarkala kulturen där traditioner och hårda tag kommer föra allt.

 

"Tokyo Vice" är ett riktigt spännande kriminaldrama i ett land och en tid som är främmande för många, men serien lyckas verkligen måla upp ett riktigt trovärdigt Tokyo under 90-talet som jag fullkomligt sugs in i och vill veta mer om. De skarpa skådespelarna (förutom Ansel Elgort) presenterar en berättelse om så mycket mer än några mordfall och en tidning, utan även om människorna runt omkring.