Den vita massajen 2005

Det sägs att kärleken är blind: man vet aldrig när och i vem man blir kär. Det bara händer utan att man minst anar det men när det händer då känner man det i kroppen. Man blir varm och lite svag i knäna. Hjärtat slår extra fort och man gör saker som man annars inte skulle göra normalt. Det låter härligt! Att bli kär är kul och det ska man ha varit med om åtminstone någon gång.

Det är kanske så den unga schweiziska Carola känner när hon, tillsammans med pojkvännen på semester i Kenya får syn på en lång mörkhyad kille ur lokalbefolkningen. Han är massaj, en stolt krigarstam med urgamla seder och bruk. I sin traditionella dräkt och med sitt spjut ser han rätt häftig och spännande ut och man blir säkert nyfiken. Egentligen ska Carola bara ta ett kort på honom tillsammans med sin pojkvän men hon kan bara inte släppa honom ur sina tankar. Det unga parets och krigarens vägar korsas igen senare när de springer ifrån några unga tjuvar som ger upp när de får syn på massajkrigaren.

På flygplatsen på väg hem berättar Carola om att hon inte tänker följa med, utan känner för att stanna. Det blir en chock för pojkvännen som får åka hem ensam. Nu ger sig Carola ut på jakt efter den mystiske krigaren Lemalian, som han heter. Hon vet inte mycket mer om honom än hans namn och hemtrakter. Efter att ha frågat flera efter vägen samt några timmars bussresa hittar hon till hans by men det är inte säkert att hon får träffa honom; traditionen säger att det är mannen som bestämmer om han vill träffa kvinnan eller inte.

Det är just mötet med sådana traditioner som ställer till det med en rejäl kulturkrock för Carola. Hon har ingenting med sig och har lämnat ett tryggt liv för något helt främmande och okänt.

Det första mötet med den stora kärleken blir spännande och intensivt. Sexet klagar hon nog inte på för hon verkar helt i extas! Den första sexscenen är både vågad och het och visar en hel del naket. Men det finns en del problem också som måste lösas. Carola kan inte bara bosätta sig i hans by utan att först skaffa ett tillstånd, och det får hon efter att ha gift sig med honom. På väg mot domstolsbyggnaden där man ska registrera partnerskap blir Lemalian stoppad på grund av sin traditionella klädsel.

Det tropiska klimatet tär också på Carolas krafter som inte är van vid sådana förhållanden och blir snart riktigt sjuk. Maten är kanske inte heller det hon är van vid precis och det ställer till större utmaningar. De urgamla sederna och traditionerna gör sig hela tiden påminda och man får inte bete sig hur som helst utan måste följa vissa lagar hur konstiga de än låter. Det svåraste är kanske ändå omgivningens uppfattning och blickar om paret. Kärleken kräver en hel del uppoffringar och ömsesidig förståelse men klarar man de svåra hindren känner man sig starkare och tror än mer på kärleken.

”Den vita massajen” bygger på schweiziska Corinne Hofmanns självbiografiska bok och har tydligen sålt bra i Schweiz och den övriga tysktalande världen. Jag vet inte varför Corinne blir till Carola i filmen.

Skådespelarna kunde varit bättre. Nina Hoss som spelar Carola går inte riktigt i sin roll och upplevs ibland som osäker och ytlig. Fotot är snyggt men det räcker inte. Filmen är 2 timmar och 10 minuter lång vilket känns en aning för lång och kunde lätt varit kortare utan att tappa i spänning. Den blir lätt lite tråkig.