Tillsammans är man mindre ensam 2007

Tanken är nog att ”Tillsammans är man mindre ensam” ska kännas hjärtevärmande, sympatisk och humoristisk. Hur kan man misslyckas - kan man tycka – med Audrey Tautou i huvudrollen och en succéroman som förlaga?

Den unga, undernärda tecknaren Camille (Tautou) lever ensam i ett litet vindskyffe någonstans i Paris. Hon försörjer sig som städare, har en dålig relation till sin känslokalla mamma och i princip inget socialt liv. Så en dag stöter hon ihop med sin excentriske granne, Philibert (Laurent Stocker) och lär så smånningom känna honom. Philibert delar sin stora våning med en surmulen ung kock vid namn Franck (Guillaume Canet) och det dröjer inte länge innan Camille flyttat in hos de två herrarna. Snart blossar en konflikt upp mellan Camille och den osympatiskt vresige Franck. Men de inser snart att de måste sluta fred för att kunna bo ihop.

Det här är alltså franskt feelgood-drama med allt vad det innebär. De tre huvudkaraktärerna brottas alla med sina problem till en början men hittar, naturligtvis, styrka hos varandra för att på så sätt kunna förverkliga sig själva. Nyckeln i det här fallet visar sig vara Francks gamla mormor. Istället för att låta henne ruttna bort på ett vårdhem beslutar sig trion för att hon ska flytta in i lägenheten. Vipps är den lilla familjen komplett och det dröjer inte länge innan de blommar ut som de fina människor de innerst inne är. Naturligtvis dröjer det inte länge innan kärlek blossar upp i den lilla gruppen. Tyvärr känns den romantiska delen av filmen riktigt platt och oengagerande. Något som bara det är fatalt för en film som den här.

Det finns fler problem: stora glapp i handlingen, en intrig som man kan gissa sig till efter tio minuter och humor som gång på gång faller platt. Men det är inte det värsta. Nej, det mest osympatiska med ”Tillsammans är man mindre ensam” är dess vilja att pracka på publiken en sentimentalt konservativ gegga till moral, som vilken svulstig hollywoodburgare som helst. Familj är bra, singelliv dåligt och konstigt. Att filmen trots ovanstående inte blir en total katastrof får man tacka skådespelarna för. De gör trots allt ett gediget jobb, speciellt Laurent Stocker som den godhjärtade tokstollen. Audrey Tautou spelar samma roll som vi sett henne spela förut, hon är bra, men det känns som det är dags för henne att spela mördare snart igen.

ONÖDIGT VETANDE "Tillsammans är man mindre ensam" bygger på Anna Gavaldas succéroman med samma namn, som var 2006 års mest sålda bok efter Da Vinci-koden i Frankrike och tredje bäst sålda bok i Sverige.