Kidulthood (2007)
Drama, Thriller
Notting Hill som du inte sett det tidigare
”You grow up fast” säger Curtis och skrattar som om han sagt något riktigt roligt. Själv vill jag som publik mest bara gråta alternativt ge honom en rak höger. För det finns inte särskilt mycket att skratta åt. I scenen jag just bevittnat har 15-årige Trifes tungt kriminelle farbror Curtis försett honom med rökheroin och iakttagit honom dra sitt allra första bloss. Och värre blir det. Faktum är att utöver farbror Curtis inflytande, lyser vuxenvärldens vuxna med sin frånvaro. För det är i vuxenvärlden Trife försöker leva, tillsammans med sina vänner och skolkompisar, men får göra det i stort sett utan någon positiv vägledning. Visserligen har filmens regissör Menhaj Huda sagt att poängen är att skildra händelserna ur just ungdomarnas perspektiv, men det hela blir nästan jobbigare då, eftersom man inser hur pass utelämnade de faktiskt känner sig.
Manusförfattaren Noel Clarke, som även spelar Sam i filmen, har baserat manuset på sina egna tidigare erfarenheter. Miljön är Västra London, närmare bestämt Notting Hills ”baksida”. Clarke vill sticka hål på myten om ett Notting Hill bestående av enbart lyxiga och trendiga kvarter, en bild som diverse brittiska rom-comfilmer framgångsrikt marknadsfört genom åren. Han vill skildra sina hemtrakter ur ett, för honom, mer verklighetstroget perspektiv och mot denna backdrop får vi alltså bland andra lära känna Trife under en dag av eskalerande våld, sex, kärlek, vänskap, svek och kriminalitet ihop med droger, alkohol, vapen och tonårsgraviditet.
Startskottet för händelseförloppet går när en skolkamrat till Trife tar livet av sig för att hon inte längre står ut med att bli mobbad. På sitt sätt blir hon spöket som hemsöker samtliga av filmens karaktärer genom varje scen, eftersom hennes självmord väcker så många tankar och känslor hos dem, som de på olika sätt försöker hantera under filmens gång. Dessa känslor och stämningar som manuset vill förmedla förstärks väldigt väl både genom filmning, klippning och kombinationen av bild och musik. Det märks också att Brian Tufano har sitt finger med i spelet (Tufano har bland annat filmat ”Trainspotting”, ”A life less ordinary” och ”Billy Elliot”). Slutresultatet är imponerande. Särskilt med tanke på att Huda med filmteam har haft en budget likvärdig den budget en brittisk TV-film brukar ha, samt att de lyckats åstadkomma allt detta på ynka 27 dagar.
Jag måste säga att jag på förhand kände mig smått tveksam till ”Kidulthood” och för att hårddra det hela lite, så förväntade jag mig få ta del av en film som mer skulle föra tankarna till musikvideons genre och bestå av ett bra soundtrack, mycket våld och sex, snabba klipp men inte så mycket substans. Men när jag lämnar biosalongen är jag märkbart berörd. Den snygga ytan finns där, helt klart, men filmen har även otroligt mycket själ som tränger igenom. Historien som Clarke och Huda vill förmedla har definitivt nått fram till mig, och på gott och ont, så tror jag på den. Inte minst på grund av Aml Adeens (Trife) och Red Adrells (Alisa) imponerande skådespelarinsatser. And for the record: filmen har ett grymt soundtrack.
