En efterlängtad film som verkligen levde upp till förväntningarna. Då jag inte är så inne på illuminations filmer så var jag lite orolig först, men filmen har verkligen lyckats ge oss allt som en bra animerad film ska ha. En kul och spännande resa med alla våra älskvärda karaktärer. Musiken är välkomponerad och skapar verkligen den nostalgiska känslan som filmens syfte ligger på. En mycket bra film, hoppas på fler i samma anda.

Verkar som om denna resencent Lucas Mass inte alls uppskattar animerad film överhuvudtaget. Och varför ger ni hobbyresencenter här nedan denna fantastiska film bara 4 stjärnor istället för 5 är ju ett större mysterium än varför jorden är rund och varför det inte finns en IMax biograf i Jönköping????? Hade det funnits 10 stjärnor + så hade den fått detta. Det första man lägger märke till är animations grafiken som ilumination och universial studios med Nintendo i spetsen slår Disney mfl. med hästlängder i. Om Disney är guld så är denna film platinum. Tänk om Nintendo kunde göra ett spel med Super Mario med denna grafik moj moj moj moj..............hur som, filmens manus, regi och uppsättning, ljud och skådespelarnas röster är magiskt vackra. Bara flera exempel som Brooklyn, Svampriket, Bowsers flygande fort. Mario och hans bror Luigis sett att agera i Brooklyn i början och sedan längre frsm i filmen är super rolig, till Bowsers roliga upptåg. Och man behöver inte ens vara ett äkta Super Mario Brothers fan för att förtrollas av dess fantastiska story där Bowser och hans Coopatrollkarl själ en hel del av showen med galna skämt. Det enda felet är att filmen är på tok för kort, 1 timma och 32 min borde ha varit 2 timmar och 32 min samt att de scener där prinssesan med Mario och Toad passerar igenom världar kända från spelen blev i sekund sekvenser istället för ett äventyr i sig. Jag hade gärna velat se mer av dessa världar med mera ingivilse och vad som kunde ha hänt men men det kommer väl i uppföljaren som inte kommer att ta lika lång tid emellan den förra filmen HOPPAS JAG. Själv är jag ett Donkey Kong Country fan till 200% så jag får ju mitt lystmäte även här då Donkey Kong kommer med sin Kong arme och Ett Super Mario Bros till 100% . Men som sagt man behöver inte ha spelat spelen eller ens läst om Mario eller vetat om vem han och hans bror tillsammans med Bowser och hans Coopad är för att tycka om och förstrollas utav denna fantastiska skapelse till animerad film. Aldrig förr har en sådan här skapelse till animerad film skådats på bio för det har inte varit tekniskt möjligt.......... .........................förrs NU. MISSA INTE DENNA ANIMERADE FILM FÖR TUSAN GOTT FOLK, DEN PASSAR FÖR OSS ALLA. INGEN ÄR FÖR GAMMAL FÖR SUPER MARIO BROTHERS..,.................................. IT'S A ME MARIO!!!! Från en som redan var med 1986!!!!

Efter ett enligt många misslyckat försök på 90-talet att filmatisera den populära tv-spel franchisen “Super Mario Bros” så har det gjorts ett nytt försök med en animerad film. “The Super Mario Bros. Movie” är titeln och jag har varit och sett denna nostalgifulla film för att se om det kunde vara något som funkar för bioduken. Nu ska jag uttrycka min åsikt angående den saken. Men först lite om handlingen. När de jobbar under jord med att laga en stor vattenledning, transporteras rörmokarna Mario (Chris Pratt) och hans bror Luigi (Charlie Day) från Brooklyn ner genom ett mystiskt, grönt rör och hamnar i en magisk ny värld. Men bröderna blir separerade och Mario ger sig ut på ett episkt äventyr för att försöka hitta Luigi. Med hjälp från en av Svamprikets invånare, Toad (Keegan-Michael Key), och lite träning från den viljestarka drottningen av Svampriket, Prinsessan Peach (Anya Taylor-Joy), hittar Mario kraften inom sig. Svampriket är under en attack ledd av den onde Bowser (Jack Black) och historiens osannolika hjältar att ta tag i hotet blir dessa två rörmokarbröder. Precis som många andra 80-talister så växte även jag upp med att spela plattformsspelen “Super Mario Bros” som var simpla men ändå kreativa för sin tid. Man spelade som en mustaschprydd italiensk rörmokare vid namn Mario som fick superkrafter av att äta magiska svampar osv. Ett ganska flummigt koncept. Var man två spelare så kunde man spela som hans bror Luigi. Första spelet om dessa två bröder var ett av de första spelen jag spelade. Senare blev jag mest uppslukad av “Super Mario Bros 3” och till en senare konsol som hette Super Nintendo så var det “Super Mario World” som blev den eviga favoriten. 1993 gjordes det första försöket att göra en live-action film av spelet med Bob Hoskins och John Leguizamo som de båda bröderna. Samantha Mathis fick rollen som en för sin tid väldigt feministisk Princess Daisy. Det hela utspelade sig i vår värld, men när äventyret påbörjas så dras vi in i en parallell dimension där dinosaurierna istället för människorna är den dominerande rasen. En kreativ film tyckte jag. Den var inte fullt så dålig som alla säger och hade faktiskt en Roxette låt på sitt soundtrack. Men som tv-spelsfilmatisering var den inte fullt så lyckad. Nu har det därför satsats på en mer barnvänlig och animerad familjefilm. Ett koncept som funkar mycket bra enligt min åsikt. Det ger möjligheten att ta ut svängarna mer och få fram de karaktärsdrag som det flummiga svampriket hade i spelen. Att ha kända skådisar i rösterna är också ett fungerande koncept. Chris Pratt inte minst är charmig som Mario. Anya Taylor-Joy är helt perfekt som röstskådisen för karaktären Princess Peach. Men det mest minnesvärda röstmässigt i den här filmen är Jack Blacks humoristiska gestaltning av skurken Browser. Han ger karaktären egenskaperna av att var det kärlekskranka odjuret som blir obotligt svartsjuk då Mario kommer till Svampriket och stjäl uppmärksamheten ifrån prinsessan som han själv är kär i. I en scen får man exempelvis ta del av en sjukt rolig kärleksballad som Jack Black har satt sin prägel på. Så sammanfattningsvis så får man det man förväntar sig. Ett kreativt manus som snabbt kastar in våra älskade rörmokare i den värld vi känner igen ifrån spelen. För spelnörden finns det många överraskningar och referenser till alla Mario spel genom tiderna att frodas i. Själv slutade jag spela ungefär efter Super Nintendots tid. Så “Super Mario Kart” referenserna hade jag inte så stor koll på. “Donkey Kong” spelade jag inte jättemycket heller. Men jag kunde relatera till mycket och blev underhållen. Det här var en film för fansen där inte onödiga ändringar har gjorts för att tillfredsställa den pågående woke kultur som sabbar många filmer idag. Lite känns väl Mario och Luigi som sidekicks till prinsessan. Men inte så pass mycket att det stör. Jag tycker att det här var en charmig familjefilm med hjärtat på det rätta stället där man får skratta mycket. Mer komplicerat än så behöver det inte vara. Allra helst inte i en animerad film. “Sonic The Hedgehog” filmerna var bra. Det visade sig filmen “The Super Mario Bros. Movie” också vara. 4/5 är mitt betyg.

Ger både till de som spelat ”från början”,SMB1 till Nutidens spel och kidsen som spelar SMB deluxe och SM3D. Rolig, fartfylld,helt enkelt något för hela familjen. Musiken är ljuvlig. Recensenten här är helt ute och cyklar med sin tvåa. Vi hoppas såklart på en uppföljare med minibossar och fler roliga figurer. Detta från en som var med från början. Lets go!

Småkul nostalgi Vad funkade: Jag får snabbt uppfattningen av att vi som är några år äldre och spelade Mario-spelen under 90-talet får ut lite mer av denna film än den yngre publiken. Det är fullproppat med nostalgi i både bild och musik från första minuten. Det finns också en stor gnutta charm och tillräckligt med självdistans för att driva med hela konceptet om en svampätande rörmokare som gillar att slå sönder tegelblock och spöa upp sköldpaddor. Det är i de små detaljerna som man hittar humorn och behållningen i denna film. Vad funkade inte: Egentligen kan man inte ha så stora invändningar på en så pass simpel barnfilm som levererar det man kan förvänta sig. Det som sticker ut och väcker lite frågetecken är ju den stora del av filmen som man valt att fokusera på Donkey Kong. Detta känns lite märkligt när man redan sitter på ett välfyllt galleri av karaktärer och uppslag från Marios egen värld. Producenterna tänker så klart mer på en oundviklig spinoff med apor och mer klirr i kassan.

Otroligt snygg, många Easter eggs, funkar utmärkt i 3D. Musiken är välgjord, mycket igenkänning. Kanske något svagare än Sonic filmen men ett måste för alla Nintendo-fans.