Mästerverk

Tarantinos odödliga mästerverk

Under sin karriär som filmregissör och manusförfattare har Quentin Tarantino skapat många kommersiellt och kritiskt lyckade filmer såsom "Inglourious Basterds", "Reservoir Dogs", och den moderna klassikern "Django Unchained". Ej att förglömma "Kill Bill: Vol 1" och dess uppföljare "Kill Bill: Vol 2", två filmer som ursprungligen var tänkta som en film. Alla är speciella på sitt eget sätt och bär på Tarantinos karakteristiska inslag såsom välskrivna karaktärer, en sinnrik historia, samt våld i stora mängder. Alla filmer som bär på Tarantinos stämpel är oförglömliga och bör inte jämföras med verk av andra filmskapare, då det skulle vara orättvist mot båda parter. Men den film som verkligen satte Tarantino på kartan världen över är 1994 års "Pulp Fiction", ett odödligt mästerverk som, hur klyschigt det än må låta, bara blir bättre och bättre för varje titt. Filmen har egentligen ingen konkret handling men i stora drag får tittaren följa två lönnmördare, en boxare, en gangsters fru, och två amatörrånare under en dag och hur dessa karaktärers öden vävs samman. Filmen har sedan länge haft kultstatus och är strukturerad på sådant vis att den är uppdelad i sju sekvenser som kretsar kring tre olika historier som på ett eller annat vis överlappar varandra. Denna typ av berättande kunde även till viss del synas i Tarantinos "Reservoir Dogs" som släpptes två år tidigare. Tarantino berättar sin historia ur en icke linjär tidslinje där de sju sekvenserna inte är placerade i kronologisk ordning, en berättarstil som är tydlig i många andra filmer (se Christopher Nolans "Memento" och Alejandro G. Inarritus "21 Gram"). Inarritus "21 Gram" ingår i hans "Death Trilogy", en filmtrilogi som är tydligt inspirerad av Tarantinos förmåga att sammanväva olika karaktärers öden. Det som gör "Pulp Fiction" till en sådan underhållande filmfest är det Oscarsvinnande manuset Tarantino skrev tillsammans med Roger Avary. Dialogen i filmen är rapp och skarp, och det är där filmens skådespelare kommer in i bilden. Samuel L. Jackson och John Travolta som två lönnmördare gör sina roller helt felfritt, Uma Thurman är självsäker och barnsligt avslappnad i rollen som gangsterfru, och Bruce Willis passar utmärkt som rebellisk boxare vars besatthet av en guldklocka sätter honom i minst sagt krångliga situationer. Även Christopher Walken övertygar i sin lilla roll som Vietnamveteran. Det råder inga tvivel om att Tarantino vet hur man lockar fram det bästa hos Hollywoods skådespelarelit. Med en sådan fin meritlista som Tarantino har är det svårt att plocka ut en specifik film som den absolut bästa. Det finns både ett och annat mästerverk att välja mellan. Men med tanke på att "Pulp Fiction" kom upp på bioduken för över 20 år sedan, och ändå känns fräschare än det mesta som skapas idag, så är det svårt att blunda för hur briljant den faktiskt är. Ja, jag vågar nog säga att "Pulp Fiction" är Tarantinos bästa film.
Hagevall Adam Hagevall