Det kan inte ha varit enkelt för BBC att efter deras mästerliga serie Dinosauriernas Tid att göra en uppföljare till den serien men med Odjurens Tid så lyckades de inte bara med att skapa en ytterligare fantastisk naturdokumentär utan även göra en serie som på många plan är bättre än föregångaren. Precis som med Dinosauriernas Tid så får vi följa olika förhistoriska djur på ett sätt som påminner om många av de vanliga naturdokumentärer som BBC som tex Planet Earth. Denna gång handlar det dock inte om Dinosaurier utan om de utdöda djur som levde efter dem som mammutarna, de sabeltandade katterna, människans förfäder och många andra varelser. Under seriens gång så får vi se hur de försöker skaffa sig mat, ta hand om sina ungar, slåss mot rivaler och para sig, som, sagt precis som en vanlig naturdokumentär fast med förhistoriska varelser istället. Varje avsnitt utspelar sig under en viss tidsperiod där första avsnittet börjar i Tyskland för 49 miljoner år sedan när nästan allt land var täckt av tropiska regnskogar och fåglarna var de farligaste rovdjuren på land vid den tiden. Det sista avsnittet utspelar sig i Europa under den sista istiden som också var den kallaste istiden vi haft. Man lär sig inte bara fakta om dessa djur utan i varje avsnitt så finns det en viss story som vi får följa som t,ex avsnittet med den sabeltandade katten Halvtand som måste försöka besegra två bröder av hans art som vill bli ledare över hans klan och ta hans plats. Om det är något som framförallt imponerar så är det just känslan av realism i serien, även de farligaste varelserna gestaltas inte som Godzillaliknande monster utan istället som vanliga djur som gör vad de kan för att överleva, även om de kanske måste göra något hemskt som att döda några djurungar, för trots att jag vet att många barn gillar den här serien så är den absolut inte barnslig. Här får man b.la se hur djuren påverkas av olika naturkatastrofer och klimatförändringar och en del scener kan vara lite obehagliga för de allra minsta. Jag själv tyckte att en del scener var ganska obehagliga när jag var yngre, som scenen när Basilosaurusmamman (en förhistorisk val) gör en mycket hemsk sak för att hon ska kunna överleva i slutet av avsnittet, även om hon gör det för sin överlevnad och inte tänker som vi gör. Precis som med Dinosauriernas Tid så är effekterna ännu en gång fantastiska. Trots att det var väldigt häftigt för mig, som den Dinosaurie fanatiker jag var när jag var yngre, att se Dinosaurierna gestaltas så realistiskt som de gjorde i Dinosauriernas Tid så är det ändå lite mer intressant att i denna serie få se några arter som man inte hört talas om så mycket som valarnas förfader Ambulocetus, Protaleoterium, en häst stor som en katt eller Entelodonterna som var förfäderna till dagens grisar och som inte direkt påminner om Lilla Nasse. De arter som jag har nämnt är bara några och det finns många, många fler som är så extremt minnesvärda på ett eller annat sätt, vare sig det handlar utseende eller ljudeffekter. Tempot i varje avsnitt är väldigt bra och det är alltid en perfekt kombination av kunskap till tittaren, fightscener, jaktscener och fokus på storyn i avsnitten. Det är coolt, informativt och väldigt underhållande som bara höjs av berättarrösten som berättar för oss med sådan känsla och inlevelse (både svenska och engelska versionen) och ett fantastiskt soundtrack, som lyckas vara episkt, sorgligt och spännande utan att det blir för övertydligt eller sentimentalt. Sedan så lyckas den sista scenen i slutet av serien och även den absolut sista repliken avsluta allt på ett perfekt sätt b.la för att det som berättarrösten säger är sant. Detta är sannerligen en tv serie som man kan se om många gånger, medans jag skriver denna recension har jag tappat räkningen på hur många gånger jag har sett denna serie men jag imponeras så extremt mycket varje gång på alla plan i stort sett, det är en så jäkla bra tv serie helt enkelt som har betytt väldigt mycket för mig. Om du är sugen på att få se utdöda däggdjur i tv rutan, skippa Ice Age filmerna, detta är lite mer coolt och imponerande om man säger så.