14 Oscarsstatyetter har filmmusikalen "La La Land" blivit nominerad till. Det är rekord. Inte ens "Sagan om Konungens Återkomst" eller "Titanic" har kommit upp i det antalet nomineringar. Är filmen värd dessa utmärkelser då? Det ska jag berätta nu med denna filmrecension. Men först lite om handlingen. Jazzpianisten Sebastian (Ryan Gosling) och den aspirerande skådespelerskan Mia (Emma Stone) blir förälskade men ju mer framgångsrika de blir, desto svårare blir det att hålla kärleken vid liv. Fjorton nomineringar är lite att ta i. Det finns en del minnesvärda sångnummer. Den vackra rödhåriga skönheten Emma Stone levererar charmerande utstrålning som den aspirerande skådespelerskan Mia. Stones uttrycksfulla, stora ögon och de känslor man kan avläsa bara genom att titta in i dem gör att man tar henne på allvar. Det är Emma Stone som är den starkast lysande stjärnan i denna smått charmiga dramamusikal. Ryan Gosling är också bra som hennes motspelare. De båda har kemi tillsammans och det är roligt att se dem tillsammans då de dansar omkring i glada musikalnummer eller grälar när det inte är glatt och musikaliskt. Som musikal har jag sett bättre. "Moilin Rouge" exempelvis. Eller "Les Miserables" och "Sweeney Todd"är mer i min smak. Jazz är en musikgenre som inte går hem jättemycket hos mig. Men filmen har sina ljusa stunder ändå och Emma Stone sjunger ljuvligt. Det är lätt att bli förälskad i henne. Hon är så söt och charmig. Har dessutom väldigt lysande och vackert eldrött hår som går hem hos mig som är svag för rödhåriga kvinnor. Hon är dessutom begåvad ut i fingerspetsarna då hon verkligen får briljera. Man kan därför förstå att Jim Carrey blivit smått förälskad i henne och har spelat in en smått creapy kärlekshyllning till henne på Youtube. Det enda problemet med filmen är att den är för lång. Annars är den en visuell fröjd för både ögonen och öronen. Jag blev lite överraskad också över att filmen faktiskt utspelar sig nutidens Los Angeles. Jag trodde att det med tanke på alla nomineringar var en film om Jazzens födelse. Det brukar vara historiska filmer som blir lovordade och nomineras till en massa Oscars. Men just att filmen utspelar sig i nutid gör även alla sångnummer moderna och det förekommer faktiskt en del gamla välkända 80-tals klassiker som bandet som Ryan Goslings pianist spelar i levererar. Jag kan rekommendera den smått charmiga musikalen "La La Land". Den är som sagt inte värd det stora antalet Oscarsnomineringar. Men Emma Stone är fin att titta på och man njuter av hennes sång. Det hade kanske dock varit mer sång ifrån huvudkaraktärerna om båda huvudkaraktärerna hade försökt blir berömda sångare istället för skådespelerska och jazzpianist. Men en stark trea tycker att filmen kan vara värd att få av mig i betyg av fem möjliga.