Den svagare filmen i Jurassic serien. Tyckte att man har haft svårt att göra uppföljare på Jurassic Park/World seiren första har varit bra men sedan funkar det inte riktigt och den här är inget undantag trots en bra skådespelareassemble så funkar inte storyn och filmen känns stundtals ganska krystad och blir aldrig riktigt spännandeellerfängslande.

Pandemin har låtit oss vänta i ett helt år på att få se filmen “Jurassic World: Dominion”. Men nu blev det äntligen dags för den mycket efterlängtade biopremiären. Jag har sett filmen och ska nu med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. Fyra år efter att ön Isla Nublar har förstörts lever och jagar nu dinosaurier i människors närhet över hela världen. Denna bräckliga balans kommer att omforma framtiden och avgöra, en gång för alla, om människor kommer att förbli de främsta rovdjuren på den planet som de nu delar med historiens mest skrämmande varelser. Mina förväntningar på “Jurassic World: Dominion” var skyhöga. Filmen “Jurassic Park” som den här franchisen öppnades med år 1993 är en oförglömlig klassiker. Den filmen gav oss för första gången välgjorda och realistiska dinosaurier som integrerade med människor. Och filmen var även ett av de första biobesöken ifrån barndomen som jag minns. Två halvlyckade uppföljare dök några år senare. Ingen av dem lyckades riktigt uppnå samma kvalité som första filmen. Men år 2015 fick filmserien en form av nystart med filmen “Jurassic World”. Den filmen visade sig ha en ny vinkel som bevarade det gamla och ändå lade till en ny prägel. Det nya som var bra var framförallt att tekniken ha gått framåt så att dinosaurierna fick mer karaktär och såg mer realistiska ut. Samt så fick man lära känna Velociraptorn Blue som en av filmens huvudkaraktärer hade lyckats träna och få ett starkt band med. Den relationen mellan människa och ett livsfarligt rovdjur var spännande att följa och den fick lite mer djup i uppföljaren “Jurassic World: Fallen Kingdom”. När vi nu i den avslutande filmen tas in i handlingen några år efter den filmen så hamnar just den delen av historien lite i bakgrunden tyvärr. Så det är den enda minimala besvikelsen jag fick av att se “Jurassic World: Dominion”. Men i övrigt var jag väldigt nöjd. De föregående filmerna har byggt upp spänningen kring att man ska få se hur världen skulle se ut om dinosaurier lever sida vid sida helt fria och dela världen med oss människor. Och när vi äntligen får uppleva det så sparas det inte på krutet. Vi får såväl se vackra scener med fredliga växtätande dinosaurier som läskiga scener där köttätande dinosaurier lurar bakom varje hörn. Miljöerna i urtidsliknande skogar och mörka grottor gör det hela visuellt vackert. Nostalgiådran utnyttjas också mycket i den filmen utan att överanvändas för mycket. Det finns små dolda easter eggs för de allra mest insatta Jurassic Park nördarna. Samt dyker Jeff Goldblum, Laura Dern och Sam Neill upp i sina ikoniska roller ifrån den allra fösta filmen. Dessa tre karaktärer integrerar bra med de nya karaktärerna spelade av Bryce Dallas Howard och Chris Pratt. De gamla och de nya karaktärerna får först sina parallella berättelser berättade och sedan sammanflätas deras öden i slutet och detta görs på ett mycket effektivt sätt. Alla skådespelarna i gänget gör ett strålande jobb. Sammanfattningsvis så får man allt man förväntar sig av “Jurassic World: Dominon”. Den är en mäktig avslutning på den filmserie man växte upp med och som skapade passionen för film. Den lockar verkligen fram den känsla man hade som tolvåring i biografen på ett av de första biobesöken. Allt nystas ut och knyts ihop på ett bra sätt. Jag fick allt vad jag önskade mig och lite till av filmen. Så jag kan inte annat än att ge filmen 5/5 i betyg.

Svagaste filmen i hela serien, tycker jag. Tunt och dåligt manus som ger oss för många och för dåligt underbyggda karaktärer. För mycket forcerade situationer som inte känns naturliga eller organiska i sin egen miljö. Situationer som förväntar sig en payoff utan att först bygga upp den grund som krävs. Riktigt usel "comedic timing", dåliga skådespelarinsatser, för glättiga och onynaserade/otrovärdiga karaktärer, skrattretande dålig dialog, osv. Jag tänkte att SVT var hårda som gav den en etta men det var inte så fel ändå. Såg den på Imax - så upplevelsen i sig var det inget fel på. Vissa segment var spännande men det motverkas rätt effektivt när man två sekunder senare himlar runt ögonen i sina hålor när en karaktär levererar en helt malplacerad replik. Trist avslutning som får mig att känna vissa Transformers-filmer kokat soppa på en spik (filmspektakelupplevelsemässigt) på bättre sätt. Stark etta. Eller bara etta. Oklart.

Platt fall för seglivade dinosaurier! Se den: Om du inte har så höga krav på dina filmer om dinogänget så kommer här en krystad och intetsägande final som checkar av alla boxar. Undvik den: Om du vill se en förbättring och något speciellt som fångar känslan från den första filmen så får du leta på annat håll. Här försöker filmskaparna locka fram nostalgi och spänning genom att blinka mot kameran så fort chansen ges. Det blir också aningen för mycket ideer på samma gång när man försöker kombinera Mission Impossible, Fast and Furuios med tonårsdrama och fångarna på fortet.