"Owen Wilsons vilsna barndomskamrat är den vanliga slacker-rollen med en touch av naivitet likt den hos Borat. Matt Dillon gör sitt jobb, men är lika fyrkantig som manuset, som inte erbjuder någon större variation på Hollywoods ack så bekanta fisk-på-torra-land-upplägg." Ulf Bergström, Bloggywood
"För skådespelaren Wilson tycks variation inte vara ett motto. Här fortsätter han att odla den stil som gjort honom till en hyllad komediaktör men som också blir tröttsam i längden. Men han har ett bra utgångsläge med träaktige Carl som motpol." Kristina Torell, Göteborgs-Posten
"Är man dessutom småallergisk mot smygande amerikansk nykonservatism så lär man känna av en viss irritation. En konsumtionsfilm där man inte kan undgå den fadda smaken om man så sväljer hela steken i ett stycke." Jenny Örnborn, Stockholm City
"Ännu en medioker Hollywoodkomedi där Owen Wilson sliter på den figur han tycks ha fastnat i: en tillbakalutad slarver med väloljad käft och vinnande charm." C-G Karlsson, Metro
"Wilson besitter mycket charm; en sorts gammaldags som gjord för komedier. Tyvärr hamnar han alltför ofta i sällskap som drar ner honom." Mats Bråstedt, Expressen
"efter småkul första halva slutar filmen helt att vara rolig." Fredrik Strage, DN
"habil hollywoodkomedi på ett tacksamt ämne och med en vattentät rollista. En del poänger är visserligen riktigt billiga, men de går ändå hem. I alla fall fram till den sista lite smöriga kvarten." Karolina Fjällborg, Aftonbladet