"Den avslutande delen är ett mäktigt och gripande kammarspel i välfyllt cinemascopeformat om skuld och möjlig försoning." Eva Af Geijerstam, DN

"Bortsett från ett alldeles för dramatiserat slut så finns här en historia som måste vara ett av Nordens starkaste på länge." Henric Tiselius, Stockholm City "Regissören utnyttjar det sakrala – kyrkorummet, religionens riter och orgeln – utan att det blir pretentiöst eller enbart skapar stämning." Hynek Pallas, SvD

"Erik Poppe berättar om försoning och förlåtelse. Han gör det starkt, vackert och slutligen hjärtevärmande." Mats Bråstedt, Expressen