Mycket bra

Jon Favreau serverar härlig feel-good

Iron Man-regissören Jon Favreau lämnar enorma budgetar för att regissera och spela huvudrollen i ”Chef”. En film i matmiljö som handlar om mer än mat lämnar åskadaren med en trevlig eftersmak. ”Chef” cirkulerar kring Favreaus karaktär Carl Casper. Chef Casper är chefskock på en välmående restaurang i Los Angeles. Trots detta är det något som saknas i hans liv. När en välkänd matkritiker sågar restaurangen inser Casper att han är instängd i restaurangvärldens enkelspåriga kultur och måste slå sig fri. Slå sig fri från förutsägbara menyer och riskminimerande restaurangägare. Samtidigt som Casper inser att han måste hitta tillbaka till sin passion för mat inser han sina brister som far. Det blir en historia som handlar om att lyckas balansera sitt eget kall och sin betydande roll i andra människors liv. Sonen spelas med den äran av unge Emjay Anthony vars karaktär sedan sina föräldrars skilsmässa saknar en vardaglig fadersfigur. När möjligheten att införskaffa en ”food truck” öppnar sig är det inte bara Chef Caspers chans till total kreativ frihet, det visar sig även vara en chans att komma sin son nära. En härlig roadtrip tar vid som utforskar sociala mediers makt, glädjen av att göra något man älskar, det alltid reparerbara familjebandet och självklart mat! Faktum är att ”Chef” är matpornografi i den högre skolan. Att Favreau spenderade tid i riktiga restaurangkök och en veckolång träning på matlagningsskola säger en hel del om hans kärlek till projektet. ”Chef” är egentligen en väldigt simpel film. Det är ett enkelt narrativ utan stora överraskningar och vändningar. Däremot tar den i stora frågor utan att hålla tillbaka. Den greppar tag i en genom intressanta relationer, far och son, chef och souschef, före detta man och hustru, kock och mat, och släpper inte taget. Trots sin 114 minuter långa speltid är känslan att denna feel-good rulle är över väldigt fort. Helt enkelt för att man bryr sig. Det finns inga aliens som vill förstöra världen, det finns inga flygande superhjältar, inga jätterobotar. Det enda som finns är en man, hans familj och en food-truck. Det räcker för att Jon Favreaus ”Chef” ska lämna oss med en trevlig eftersmak.
Hampaus Hampus Haglund