20 December 2008 | 22:38

Jim Carrey: ”Säg ja till livet!”

Efter att ha rosats och risats för annorlunda roller, som i "Number 23" och "Eternal Sunshine of the Spotless Mind", är Jim Carrey tillbaka i genren som gjorde honom till komediernas kung på 90-talet. I "Yes Man" spelar han Carl Allen, mannen som en dag utmanar sig själv att tillbringa ett helt år med att alltid svara "ja" på allt, vilket gör hans tillvaro plötsligt lite mer äventyrligt än tidigare.

Vad var det med "Yes Man" som lockade dig tillbaka till komedigenren?

Jag gillade tanken på att ta sig för i livet genom att säga ”ja” till allt. Så många tänker, ”åh, jag skippar nog grillfesten för det blir bara enklare att sitta här och vräka i mig chips”. Oftast går man miste om något kul. Det är sakerna vi inte gjorde som vi i slutändan ångrar, där man tänker ”jag borde levt livet lite mer”.









Har du något eget exempel?

I slutet på filmen bestämde jag mig för att själv hoppa bungyjump. En stuntman skulle göra det, men jag ville leva mig in i filmen. Publiken skulle få veta att jag, Jim Carrey, sade ja på riktigt. Och jösses, det var skrämmande (skratt). Filmbolaget gick med på det men först när allt var inspelat. Så att i värsta fall fanns det en färdig film som kunde avslutas med en hyllning: ”Till minne av Jim”. Väl uppe på bron tänkte jag att det här är ju galet. Men jag hade inget val. Kameran var på plats och jag kunde bara tänka på familjen. ”Jag vill se dem. Tänk om det går snett?”

Hur var det när du faktiskt hoppade?

En obeskrivlig känsla. Som om ett godståg körde igenom mina vener. Helt otroligt. Jag led av lite post-traumatisk stress i ungefär en vecka efteråt. Man undrar hur extremsportare överlever vardagslivet, för det är i jämförelse bara urtråkigt.

Hur var det att springa runt alla dessa ställen i Los Angeles, som amfiteatern Hollywood Bowl nattetid?

Underbart. Hollywood Bowl-scenen är faktiskt med för att jag själv alltid brukade smyga in där, när jag var 21 eller så och uppträdde på ståuppklubbar. En natt smög jag dit med en tjej och den scenen bygger på det. Så, jag har också sagt ja till en del saker.

Vår rollista är så rik så det är pinsamt.


Hur var Zooey Deschanel i rollen som Allison?

Fast det inte är en kärlekskomedi finns det romantiska element. Bland det största man kan göra i livet är att säga ja till kärleken, och de flesta är rädda för det. Så det var viktigt att kemin funkade. Men Zooey och jag har så kul ihop, hon är en toppentjej. Det märks nog på bioduken. Och hennes musik i filmen är kul och annorlunda.

Och hur var Terence Stamp, som spelar ledaren av Ja-seminariet, att arbeta med?

Vår rollista är så rik så det är pinsamt. Alla är så djupa och talangfulla. Terence Stamp är den fulländade skådespelaren. Jag älskade att prata om Brigitte Bardot och alla underbara gamla historier som han bär på. Och bara en sån sak att han vågade ställa upp i ”Priscilla - Öknens drottning”. Sådana modiga människor vill jag som skådespelare omge mig med. Jag har velat jobba med honom i många år.









Vad är det med Ja-seminariet som får Carl att säga ja till livet? Är det Terences karaktär, eller något inom Carl själv?

Jag tror vi själva styr oss mot saker, hur brutala de än kan verka. Vi försöker utsätta oss för världen, och väljer att omge oss med människor som får oss att jobba på vad vi nu måste åtgärda hos oss själva. Carl går på seminariet och tror att han är emot det, men någonstans inser han också att han borde öppna upp sig mer, att han bara inte är riktigt mogen än. Men när en tjej plötsligt kysser honom för att han sa ja till någon fånig grej, märker han: ”Oj, det här funkar ju. Varför inte?” Även om vi säger ja till något dåligt, är det för att vi måste lära oss av erfarenheten. Så jobbar vårt undermedvetna till vår fördel.

Danny Wallace levde själv så som du gör i filmen. Fick ni umgås något?

Ja, lite grann. Han fick vara med i några scener. Han kom med idén, och att verkligen ha levt så är fantastiskt och vågat. Det var helt i min smak, jag letar alltid efter något som kan bli riktigt roligt men också tänkvärt. Publiken ska få en tankeställare och våga mer i livet. Säg ja lite oftare och du får ut mer av livet. Det är stort. Så jag tackar honom enormt för idén.