"Uppföljare är ett enkelt mål"

12 November 2009 | 16:35

"Uppföljare är ett enkelt mål"

Roberto (Bob) Orci och Alex Kurtzman är männen bakom manusen till två av sommarens stora försäljningssuccéer – "Star Trek" och "Transformers: De besegrades hämnd". De har varit vänner i massor av år och har skriivt ihop sedan skoltiden. Sedan dess har de jobbat sida vid sida på i princip varenda projekt med början i tv-serier som "Hercules" och "Alias", via filmer som "The Island" och "Zorro" till succéerna med "Mission Impossible III" och nu slutligen de två "Transformers"-filmerna och "Star Trek".

Det är en avslappnad och skämtande duo som möter den samlade pressen i Los Angeles och de delar gärna med sig av sina manusskrivartips, hur de började sina karriärer, vad de har för tankar om den kommande "Star Trek"-filmen och vem av dem som är Spock och vem som är Kirk.

När insåg ni att ni hade hittat rätt med Star Trek-manuset?

Bob: Det var en väldigt stark känsla när vi skrev på "Star Trek". En riktig aha-upplevelse var att vi fick med Leonard Nimoy (Spock i 80- och 90-talets versioner som nu spelade Spock Prime). Det var ett sätt att både göra gamla fans glada och att samtidigt låta honom, "Star Treks själ", få bli anledningen till den ändrade riktningen i handlingen. Det var först när vi fick hans välsignelse som vi visste hur vi skulle göra.

Alex: Han skrev inte på direkt men han gav oss tillräckligt med hopp för att vi skulle våga gå vidare och vi kände att det var det här handlingen behövde.

Bob: Vi tog en stor risk. Vi skrev på manuset i fem månader med honom i det, utan att vara säkra på att han tänkte tacka ja.

Alex: Och att pitcha Spocks öde för Spock var aningen nervöst.

Bob: Ja, "Och sen tänkte vi spränga din planet i luften. Det låter väl bra, eller hur?" Haha.

Alex: Att skriva "Star Trek" är något av det mest känsloladdade jobb vi gjort, delvis för att vi hade att göra med dessa ikoniska karaktärer.

Ni är gamla Trek-fans, eller hur?

Båda: Japp!

Alex: Så att ta den här biten från vår barndom och göra det till någon annans barndom...

Bob: ...och försöka låta bli att förstöra det...

Alex: ...det är väldigt läskigt. Vi bokstavligen låste in oss på ett hotellrum i flera veckor i sträck och skrev scen för scen, replik för replik.

Som fans, har ni funderat något på att ha med Khan i framtida filmer eller några andra karaktärer ni gillar?

Alex: Jag tror vi startar med var karaktärerna befinner sig just nu och intressanta grejer de kan råka ut för, hur vi kan testa dem. Det måste kännas som en naturlig resa för dem. Sedan ser vi till helheten och börjar fundera på vilka karaktärer som kan passa.

Det har nämnts att "Star Trek 2" och "Star Trek 3" kan göras på samma gång. Hur troligt är det?

Alex: För oss är det viktigaste att varje film blir bra, inte att göra så många som möjligt. Vi har ärvt en stor ära i att få axla Star Trek-manteln och det viktigaste är att skydda det. Om studion vill ha mer än en, jättekul, Men vi kommer att tänka på handlingen, om det finns tillräckligt med story för mer än en film. Eftersom "Star Trek" innehåller så mycket äventyr så skulle man ju tro det, men vi fokuserar bara på det som kommer härnäst.

Men ni tänker inte skriva "Transformers 3". Varför?

Bob: Vi har jobbat längre med Transformers än jag har gått på college. Det känns som om vi har vår examen i Transformers nu. Haha.

Alex: Serien förtjänar någon med en fräsch syn på den. Vi känner att vi har gett mycket av vad vi har redan.

Bob: Och den bästa idén ska vinna. Nu öppnar vi upp för andra.

Öppningsscenen i "Star Trek" var en av de mest förvånande. Det fanns inga karaktärer man kände igen och inga större skådespelare, men den var så full av Star Trek-andan att man blev helt fast samtidigt som man insåg att det här var något nytt. Hur kom den scenen till?

Alex: Det var faktiskt inte den öppningsscen som vi skrev först. Den allra första scenen finns på DVD:n och det är när Spock föds. Jag tror vi visste att sättet som de här karaktärerna föddes på skulle forma deras liv. Vi visste att Kirk skulle bli en vilsen rebell så vi tänkte på vad som kunde hänt honom för att han skulle bli sån. En av hans utmaningar i livet är om han ska leva upp till pappans förebild, pappan som ju dör för att rädda hans och många andras liv, så det var starka känslor där. En sak vi hörde ofta var att kvinnor inte gillar science fiction för att det inte finns några känslor, och det blev vi totalt förnärmade av. Så vi tänkte "Okej, det är skitsnack. Nu ska vi visa hur fel de har".

Hur lyckades ni vara originalserien trogen vad gällde karaktärerna utan att behöva använda den ibland lite styltiga 60-talsdialogen?

Bob: Vi hade tur som kom på idén att det skulle handla om dem som unga i den del av livet som formade deras karaktärer. De personer vi känner igen blir de först i slutet av filmen. Det gjorde oss mer fria, vi behövde inte kopiera dem helt eftersom det handlade om att växa upp.

Alex: Jag tror att eftersom karaktärerna är så fastetsade i oss sen barndomen så levde de redan i våra huvuden. Så när vi satte oss ner  för att skriva så lyssnade vi mycket på våra egna barndomsröster som talade till oss. Det var den bästa kompassen när vi skrev dialogen.

I "Transformers 2" visste ni redan vem som skulle spela karaktärerna. Är det någon skillnad att skriva då?

Alex: Att känna till dem och deras röster är en stor skillnad och verkligen bra att ha. Vi hade redan gjort tre filmer med Shia LaBeouf och han är en väldigt rolig skådespelare att skriva för eftersom han kan göra dialog i vilken fart som helst. Han kan verkligen springa igenom dem.

Bob: Scenen med hans föräldrar när han ska flytta ut, det är sånt man har på hjärnan när man skriver för honom. Man vet att han kan göra sånt.

"Transformers 2" har ju fått ett väldigt blandat mottagande. Vissa älskar den, andra hatar den. Förväntande ni er det innan?

Bob: Ja, uppföljare är alltid ett enkelt mål. Dessutom skrevs den under författarstrejken och det gör oss också till en måltavla. Och sedan var den större, skränigare och framför allt längre än den första.

Alex: Det är svårt att veta vad som fungerar och vad som inte gör det. Vissa tyckte filmen var för lång medan min 12-åriga kusin önskade att den fortsatt ännu längre. Det är förvirrande. I slutändan har Michael Bay sin rytm och beslutar hur lång han vill göra filmen.

Ni har jobbat ihop sedan begynnelsen. Hur började era författarkarriärer?

Alex: Med massor av dåligt skrivande. Haha.

Bob: Vi träffades i slutet av highschool och vi skrev ihop genom hela college, varje år. Vi studerade filmer, tittade på dem och skrev ner olika scener ur dem och bara stirrade på papprena för att se hur det såg ut nerskrivet.

Och hur jobbar ni ihop nu? Delar ni upp scener eller?

Alex: Vårt skrivande är en dialog, en diskussion fram och tillbaka. "Men om vi gör så här, eller så här".

Bob: Vi sitter mittemot varandra vid samma skrivbord med varsin dator och så beslutar vi gemensamt vilka repliker som fungerar. Vi skriver allt ihop.

Jobbar ni så bra ihop för att ni tycker om samma saker eller kompletterar ni varandra?

Bob: Lite både och men vi är väldigt olika.

Alex: Vi börjar i olika ändar och sen möts vi på mitten.

Bob: Jag tänker mer på struktur och den stora helheten, mendan Alex tänker mer på känslor och små ögonblick.

Alex: Ja, jag har svårt att börja utan att veta vad det emotionella målet är. Jag kan inte tänka på struktur utan att veta vad jag vill känna när jag sitter där i biosalongen.

Påminner ert förhållande om Spocks och Kirks, för ni har ju också varit vänner länge?

Alex: Vi höll precis på att skriva scenen där de bråkar efter att Vulcan har förstörts när vi insåg att vi skrev om oss själva.

Bob: Jag hade insett det långt tidigare.

Alex: Jag tror att det här är det manus som vi har hamnat mest i.

Bob: Kirk säger att de ska ge sig på Nero och Spock säger att de måste hålla sig sansade. Det var då Alex insåg vad jag redan visste.

Vem är vem?

Bob: Alex är Kirk och jag är Spock.

Vem är Sam och vem är Bumble Bee?

Bob: Alex är båda.

Alex: Bob är The Fallen. Haha.

Hur mycket tänker ni på DVD:n när ni gör filmen?

Bob: När vi kommenterar på DVD:n försöker vi vara så öppna som möjligt. Det är inte bara "Den dagen kommer jag ihåg" utan vi analyserar vad vi tänkte på då och varför vi gjorde de val vi gjorde. Vi tar definitivt upp frågor om kanon. Det är ju vad hela filmen handlar om, är det kanon eller inte? Och vid vilka tillfällen kan fansen hitta fel? Många frågor folk har får svar på DVD:n.

Alex: När vi växte upp fanns ju inget sånt här. Det fanns en endaste bok om manusskrivande. Nu finns DVD:erna med kommentarer och man kan gå online och få reda på allt. Vi tänker mycket på hur coolt det är för folk att ha tillgång till allt det här som vi inte hade och vi försöker ge så mycket som möjligt.

Ni har också något helt annat på gång med Jon Favreau som regissör. Hur går det med manuset till "Cowboys and Aliens"?

Alex:  Det är fantastiskt.

Bob: Vi har precis börjat och vi kommer överens väldigt bra. Vi har skickat oss själva tillbaka till skolbänken och kollar på en massa westernfilmer.

Alex: Men Jon är en riktigt bra källa när det gäller kunskap om westerns.

Bob: "Star Trek" pitchades faktiskt som en rymdwestern så det var en perfekt inledning till det här.

Alex: Jon har liknande känslomässiga tankar som oss och eftersom han är skådespelare så vet han vad som fungerar och inte. Så vi har verkligen otroligt roligt när vi jobbar med honom just nu.