"Jag hade gärna träffat Dillinger"

22 Juli 2009 | 17:12

"Jag hade gärna träffat Dillinger"

Regissören Michael Mann åker tillbaka i tiden med gangstereposet "Public Enemies" där ökända gangstern John Dillinger är i fokus.

Vad drev dig till att göra en film om John Dillinger?

Karaktären fascinerade mig. Han exploderade ut ur fängelset med en enda tanke på hjärnan: "Jag vill ha allt, och jag vill ha det nu!"

Och det fick han...

Tja, från den tiden hann han med tre gånger så mycket som en normal människa gör under hela sin livstid, och då varade det ändå bara 13 månader. Han fick pengarna, och han hittade den sanna kärleken och skönheten i sitt liv.

Så blev han också Amerikas mest ökände brottsling på kuppen!

Ja, och troligen den mest ökände bankrånaren någonsin i amerikansk historia. Det var så dramatiskt och gick så fort, upp och ner som en dynamisk berg-och-dalbana!

Var John Dillinger samhällets hjälte eller fiende?

Han var både brottsling och hjälte på sätt och vis. På hans tid såg folk upp till Dillinger, samtidigt som de misstrodde lagen och de som jagade honom. Han uppmuntrade det, och gjorde allt han kunde för att folk skulle fortsätta gilla honom.

Hade du velat träffa honom?

Jättegärna. Jag skulle ha så mycket frågor.

Vad tycker du att Johnny Depp tillförde rollen?

Det är den typen av roll jag velat se Johnny i ett tag nu. Jag tror karaktären tilltalade honom, och han förstod vem han var. Jag behövde en riktig karl för rollen, John Dillinger var en karl och Johnny Depp är det.

Så får vi se honom bli kär också.

John Toland, som skrev en underbar biografi om John Dillinger, förklarar hur han sökte ömhet under sin barndom. Av någon anledning var det tydligt att han var galen efter kärlek - det kan man läsa i hans brev. Han var verkligen förälskad i att vara förälskad.

Så hur relevant är kärlekshistorien mellan Dillinger och Billie Frechette i "Public Enemies"?

Dillinger hade inte mycket förståelse för uppvaktning, han har suttit i finkan så länge och kunde inte tala till en kvinna. Å andra sidan visste inte Billie hur män skulle behandla kvinnor. Så när hon träffar en snubbe som beter sig som de gör på film, är beskyddande och generös - något Billie inte var van vid - så faller hon för det. Det är en symbios. För mig är kärlekshistorien filmens kärna.

Var det klart från början att det skulle klicka mellan Marion Cotillard och Johnny Depp?

Jag sökte efter någon som skulle ha personkemi ihop med Johnny, eftersom han kom ombord först. Marion dök upp till vårt möte i vanliga kläder, utan smink och bara dagar efter att ha vunnit en Oscar för "La vie en Rose". Och han var så charmigt blyg när de möttes för första gången. Tro mig, man behövde inte vara vetenskapsman för att räkna ut att de två var äkta och att det skulle funka.

Sen har vi Christian Bale i rollen som agent Purvis. Vad kan du berätta om Purvis?

Han var en högutbildad gentleman från södern, som såg upp till J. Edgar Hoover. Men sen tror jag han försöker överge de kvalitéer för att modernisera FBI.

Samarbetade FBI med er?

Det gjorde de, och vi fick träffa några av deras främsta agenter.

Hur långt ifrån eller nära varandra stod Dillinger och Purvis?

Båda var nog offer för sin tidsepok, de hade inte möjligheten att fortsätta framåt för att överleva.

Var det viktigt för dig att använda de verkliga miljöerna från 1933 så gott det gick?

Det var viktigt så länge det tillförde oss något. Och det gjorde det. Man kan till exempel inte förstå udden av utbrytningen från fängelset Crown Point utan att besöka det. Johnny fick också dö på exakt samma plats i Chicago där Dillinger dog.

Hur var det att filma på Little Bohemia Lodge i Wisconsin?

Underbart, vi placerade Johnny Depp i Dillingers badrum och satte hans hand på samma dörrknop, mycket av det finns kvar än idag.

Hur viktig var den här detaljkänslan och autenticiteten för Depps rolltolkning?

I den scenen hjälpte det honom inse vad Dillinger måste ha sett, tänkt och känt just där då han vaknade upp mitt i natten och greppade sitt vapen.