Intervju

Skribent

Nils Karlén

26 april 2010 | 17:24

"Fruktan är nyckeln"

Den första Predator-filmen från 1987 var en helgjuten actionthriller med en av filmhistoriens mest skrämmande monster. Tyvärr visade sig bedriften svår att upprepa och när vi skriver 2010 är serien körd i botten tack vare rad usla "Alien Vs. Predator"-rullar.

In på scenen kliver Robert Rodriguez, texasbo, actionregissör med guldnypor och producent och manusförfattare till filmen som ska återupprätta Predator-serien en gång för alla. MovieZine fick chansen att prata med producenten och manusförfattaren om valet av Nimród Antal som regissör, otypiska skådespelare och vad det är som gör de blodtörstiga jagande rymdmonstren så lockande.

Vad gjorde att du ville bli involverad i det här projektet från början?

Fox frågade om jag ville skriva manuset till en annan Predatorsfilm 1995 då jag hade lite tid över innan jag skulle göra ytterligare en Desperado-film. Jag var ett stort fan av Predator - och eftersom jag inte behövde regissera den kunde jag göra manuset så utflippat som jag ville - och valde att förlägga handlingen till en annan planet där en bunt predators sprang omkring. Jag kallade den Predators. Det fanns ingen tanke på budget, jag gjorde bara vad jag kände för. Jag lämnade in manuset och gick vidare med mina egna projekt och glömde bort det hela. Fox gjorde "Alien Vs Predator"-filmerna och det var inte förrän förra året som jag fick tillbaka projektet. Fox ville återuppliva serien med mitt manus som bas och frågade om jag inte ville producera eller regissera en film här i min studio. Eftersom jag är ett fan och eftersom jag gillade mitt gamla manus så tackade jag ja till att bli producent. Jag var upptagen med att regissera en annan film och Fox ville ha filmen färdig till sommaren så det fick bli producentrollen.


Hur kom det sig att Nimród Antal blev valt till regissör?

Nimrod är en regissör som jag alltid har beundrat. Jag såg hans första film, "Control", och kunde se att han var en stor regissör redan från filmens första scen. Jag träffade honom och vi kom bra överens. Eftersom jag själv inte kunde regissera och eftersom jag inte ville missa chansen så som jag gjorde 15 år tidigare så valde jag att jobba med Nimród. Och han var rätt val. Jag såg Armored och hur han kunde arbeta nära en grupp med skådespelare och förstod att mina medarbetare skulle kunna fungera bra med honom. Han var väldigt kreativ, fokuserad och hade en bra inställning till berättelsen och ville att den skulle handla om jakten. Det var hans fokus.

Vad är de kreativa skillnaderna mellan den nya filmen och originalet från 80-talet?

Predator är en klassisk karaktär. Valet vi gjorde var att försöka göra filmen så att den inte känns som nummer fem i en serie utan mer som den första där varelsen är farligare och mer skräckinjagande och där publiken inte redan vet hur de fungerar. Det var därför vi behövde riktigt bra skådespelare så att du tror vad de tror. Då blir det en överraskning, det blir fräscht, det blir något nytt igen. Det var idéen - att göra berättelsen ny, så att det känns som om det är första gången som du upplever den.

En del av skådespelarna har castats mot sina vanliga fack. Hur har ni resonerat där?

Jag älskar att rollbesätta en utmärkt skådespelare och få dem att göra något som de inte normalt skulle göra. Det är vad jag gör i praktiskt taget varje film. Man tar in skådespelare som kommer och experimenterar. Jag hyrde George Clooney på den tiden då han bara hade gjort "Cityakuten" på TV och han bara var en mjukisläkare. Många trodde att det var allt han kunde göra men de glömde att om du har en bra skådespelare kan du göra vad som helst. Så jag tog in honom och lät honom spela mördare i "From Dusk Til Dawn". Jag gillar det och Adrien Brody ville göra det på samma sätt som Clooney eller Antonio Banderas när han ville göra en actionfilm med mig.

När du får en Oscarsvinnande skådespelare som vill vara med i en Predatorsfilm då gör du det bara. Vi ville ha de allra bästa skådespelarna vi kunde få, så att de kunde lyfta berättelsen. Och du kan se skillnaden. När du ser de här skådespelarna känner du att det är en riktigt historia med riktiga karaktärer. Det blir mycket mer skrämmande när du tror på personerna i berättelsen.    

Funderade ni aldrig på att filma "Predators" i 3D?

Det var aldrig den typen av film som passar i 3D och dessutom hade vi ett så tajt schema att det inte skulle fungera. Men kanske om det blir en uppföljare...

Hur kommer det sig att ni inte valde att göra predators in digitala CGI-effekter?

Vi använde CGI för att förbättra vissa saker men för predatorerna själva var det viktigt att göra det på det gamla sättet eftersom det ser bättre ut. De står där i studion och vi kan sätta ljust mot dem, skådespelarna kan interagera med dem. De är humanoida och du kan relatera till dem. Det finns inget skäl att ändra på det sättet. Det är inte trasigt.

Varför ville du arbeta med ett redan existerande franschise?

I normala fall skulle jag inte gjort det eftersom jag följer George Lucas exempel. Jag kommer ihåg att han ursprungligen ville göra "Flash Gordon" men att han inte kunde få rättigheterna till den så han skrev Star Wars istället. Det gick ju ganska bra för honom. Därför har jag alltid försökt skapa mina egna franschise. Om någon frågade mig "skulle du vilja regissera en James Bond-film?" så skulle jag hellre göra min egen Bondfilm och kalla den för "Spy Kids" och kontrollera den själv. "Predators" var annorlunda eftersom jag skrev ett manus till den 1995 och trodde inte att det skulle bli något mer av det. När de kom tillbaka till mig med frågan om jag ville göra filmen kände jag att jag alltid gillat karaktären och att det vore ett roligt projekt för min studio. Och det var en kreativ utmaning. Hur återupplivar du något som du inte trodde kunde räddas? Filmerna i serien blev ju allt mer serietidningslika, hur kan du då vända det och göra det skrämmande igen var en stor utmaning. Det var ett bra skäl att göra filmen.

Vad är det du har gjort för att göra Predator bra igen?


Fruktan är nyckeln. Vi insåg att det här verkligen kunde vara skrämmande igen: om du fokuserar på själva jakten, predatorernas jakttekniker och varför de är ute efter oss. Du har inte en susning av en chans på ett av deras jaktreservat så du är dömd så fort du sätter ned din fot där. Vi spelar på den där känslan av undergång en hel del. Vi gör så att du blir förälskad i karaktärerna, och sen gör vi fruktansvärda saker med dem. Inte så olikt predatorerna själva, de vill att deras byten ska bry sig om varandra. De vill att de ska vara mänskliga. Det är det som jakten går ut på.

| 26 april 2010 17:24 |